Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dock stilla, och löp icke så oförvägen! och: förbannad
vare den, som förlåter sig på menniskor och sätter
sig kött till arm. Dessa språk, hvilka lätteligen kunde
vändas mot Hattpartiet och mot dess djerfva
framfart och starka förtröstan på Frankrike och på
Turkiet; — dessa ord voro ock af Cronstedt i berörde
skrifvelse anförda, och icke utan dylika hänsyftningar.
Brefvet blef af Fredrik uppläst i rådkammaren, hvarest
det bland Hattarna väckte mycken förargelse, och ej
minst genom dess sätt att tillämpa nämnde
bönedagstexter. Gyllenborg och Karl Sparre ville anklaga
Cronstedt, såsom den der fördristat sig klandra, hvad
regeringen hade enligt ständernas önskan beslutat.
Men Fredrik påstod, att, emedan Cronstedt hade sig
stort ansvar ålaggdt, borde han ock hafva rättighet
att få uttala sin mening. En annan gång, när
Cronstedt klagat öfver brister och svårigheter, gaf honom
Gyllenborg ett af rådet gilladt svar, hvilket slutade
med dessa ord: Scævola uppbrände blott sin ena
hand, men lyckades att derigenom rädda sitt
fädernesland. Häraf kan ses, att ringa medel, rätt
använda, hafva stundom medfört stora följder.
Cronstedt säges hafva svarat, det han ansåge lämpligare
att tänka på exemplet af Fabius Cunctator. Man
kallade ock Cronstedt liksom Fabius feg; han visste
det, men, drifven af sanningens och samvetets röst,
fortfor han att i sina bref oförställdt framlägga alla
de afskräckande svårigheterna; och när hans
varningar förblefvo fruktlösa, afsände han i Juli 1740 till
konung Fredrik ett bref, hvilket uttryckligen
förklarade, att hans förstånd och kraft icke vore så starka,
som behöfdes för att kunna till konungens och
fäderneslandets fördel verkställa det uppdrag, som blifvit
honom anförtrodt, och att han följaktligen anhölle
om befrielse derifrån. Händelsevis var
president-platsen i krigskollegium ledig, om hvilken syssla han
i stället anhöll. Hattarna iakttogo tillfället att på
godt sätt kunna från krigs-skådeplatsen aflägsna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
