Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
emot undersökningen, hvilken också blef af llertalet
afslagen. Då började Mössorna, den ena efter den
andra, Wattrang, Klas Rålamb och Ulfsparre m. fl.
att aflemna sina skriftliga insagor, i hvilka de
högtidligen förklarade sig oskyldiga till de svåra följder,
som det nu tagna beslutet kunde föranleda. Wattrang,
en äldre och ansedd man, aflemnade första insagan,
och de andra följde efter under yttringar af
Hattarnas stigande ovilja. Man hade väl lofvat Mössorna
att i stället för målets bordläggning få afgifva dessa
insagor. Men nu påstod Cronhiort, att det vore orätt
på sådant sätt skudda ansvaret från sig och på andra.
Wattrang svarade: jaq har blott skuddat ansvaret
»från» mig och »från» de mina. Cronhiort svarade:
men det finnes ock ett annat ansvar; nämligen för
den, som sätter sig emot utskottets nyttiga förslag.
Den, som så gjort, hvad straff’ bor han undergå, när
sedermera dessa planer fått en lycklig utgång? Boje
påstod, att Wattrangs skrift borde tillintetgöras.
Palm-stierna fann sorgligt vara, att utskottets åtgerd, hvilken
dock var både »oskyldig och nödvändig», skulle väcka
så mycken oro. Det kan, tillade han, Gudi lof! visas,
del Utskottet, har efter ed och samvete handterat saken.
Andra Hattar mente, att dylika insagor alldeles icke
borde få afgifvas; ty genom sädana tillägg finge
beslutet utseende af att vara ståndetpålvingadt. Wattrang
vidhöll dock sin reservation, i hvilken Lilliestierna deltog,
likaså Staël v. Holstein, Koskull m. fl. äfven löjtnant
Ulfsparre, hvilken påstod Utskottet hafva öfver skridit sin
fullmagt. Vid denna beskyllning uppstod ett förfärligt
larm, och några ville drilva Ulfsparre ur riddarhussalen.
Lagercrantz beklagade, att Sverges första stånd
vanhedrade sig genom den af Mössorna tillställda oenigheten.
Palmstierna instämde och förklarade omigen, det
Utskottet handlat efter ed och samvete. Men bullret
och oredan fortforo, och Lewenhaupt måste upplösa
sammankomsten. Insagornas antal hade slutligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
