Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vapen i hand, men utan att ännu förklara krig.
Häremot talade Coyet, Cronhjort, Drake, Hårleman m.
fl. och i synnerhet Stiernstedt medelst ett långt
skriftligt anförande; och när en dylik s. k. negotiation
likväl begärdes, påstod Renhorn, att sådant vore det
samma som att gifva bort hela Finnland, och
Plomgren utbrast: hvilket är bäst? antingen att
bortne-gotiera anseende, ära, goda konjunkturer och välvilliga
vänner; — eller ock att våga ett förelag, hvilket,
om det ock aflöpcr illa, dock förvarar ät oss den
äran att hafva som redliga svenska män sökl försvara
vår frihet och vårt oberoende. Coyet tillade: Abels
(Sinclairs) blod ropar efter hämnd. Jag kan på mitt
samvete icke råda Ull annat än ett anfallskrig mot
Ryssland. Syndigt är alt förlita sig på köttslig arm ;
men klenmodigt ock atl skrämmas af ell ruskande löf.
I Herrans hand står vår hjelp och vår tröst; hållom
oss fasta der vid! Några officerare, en Cronhjort,
Mannerhielm m. 11. instämde och förklarade sig villiga
att sjelfva gå ut mot fienden. Erik Benzelius var
tveksam; ty, sade han, man bör väl icke försumma
tillbuden förlikning. Lewenhaupt svarade: jag vet ej
af några dylika tillbud. Benzelius påstod dock sådana
halva blifvit gjorda; men Lagercrantz nekade, och
ehuru Benzelius fick understöd af biskop Schröder,
blef deras åsigt öfverröstad. När några andra
deputationens medlemmar yttrade deltagande för Finnland,
och för dess svåra lidanden i händelse af krig, mente
Lewenhaupt, alt genom tillförsel af säd och utspridande
af penningar skulle Finnland af en der stående här
skörda större fördelar, än landet eljest kunde erhålla.
Efter dessa och dylika tvister skred man slutligen
till omröstning. Genom det sätt, hvarpå propositionen
framställdes, sökte man flytta ansvaret för det
blif-vande krigsbeslutet från Hattarna och till konungen.
Lewenhaupt frågade nämligen, om ständerna ville
bifalla kongl. maj:ls nådiga utlåtande och således skrida
till krigsförklaring och till verkligheter mot Ryssland;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
