- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 35. Fredriks regering. H. 5. Hattpartiets styrelse 1739-1743 och Finska kriget /
150

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ständig seger, och genast derefter skickat troppar till
Finnland; ett tydligt bevis på fiendtliga tänkesätt.
Rysska regeringen insåg numera möjligheten, till och
med troligheten af ett snart utbrytande krig; i
synnerhet sedan mordet på Sinclair gifvit ny och kraftig
väckelse åt svenskarnas förbittring. Kejsarinnan Anna
slöt fördenskull fred med Turkiet och drog en
betydlig del af sina troppar norrut för att kunna vid
behof föras till finska gränsen. Men numera gammal
och sjuklig, älskade hon lugnet, och efter hennes död

1740 uppstodo inom rysska hofvet och folket ilere
partier, som oroade och förföljde hvarandra. Den
nya svaga regeringen under Iwans minderårighet ville
fördenskull undvika hvarje större ansträngning, och
således äfven ett krig mot Sverge. Det finnes,
såsom vi redan nämnt, en berättelse, som påstår aft
den infivtelserike Ostermann varit färdig att för
fredens bibehållande frivilligt återlemna Kexholms
fästning med tillhörande län. Men Hattregeringen, lockad
af eget öfvermod och jagad af krigspartiets rop,
framställde så höga anspråk och visade så oemotståndlig
krigstlystnad, att rysska hofvet började med allvar
bereda sig på ett oundvikligt och snart fredsbrott. I
slikt fall var föga hjelp att vänta af rysska tlottan,
hvilken blifvit af gunstlingen Biron så försummad, att
den under fälttåget 1741 icke vågade möta den
svenska, icke ens utlöpa från Cronstadt. Ryssland måste
således lita förnämligast på sin landthär. Till skydd
mot svenska flottans möjliga landstigningar blef alltså
en här-afdelning förlaggd i Est- och LitTland och en
annan i grannskapet af Petersburg. För att möta
den svensk-finska landthären blef rysska hufvudstyrkan
under fältmarskalken Lascy och general Keith
sammandragen i trakten mellan Petersburg och Wiborg.
Den utgjorde något öfver 8 regementer, och flere
andra höilos i beredskap för att, i händelse af behof,
kunna till understöd framrycka. På svenska
krigsförklaringen afläts ett svar, som uttalade det påstå-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:19:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/35/0158.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free