Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sig i spetsen för en dertill behöflig
sammansvärjning, och skulle troligen, sig sjelf lemnad, försjunkit i
vällust och overksamhet. Men saken öfvertogs i
stället af hennes läkare, en utländsk äfventyrare vid
namn L’Estocq, och af ett par andra tämligen
obetydliga lycksökare. För vinnandet af sitt mål hade
detta parti två serskilda, men samtidiga planer. Den
ena var, att med understöd af Frankrikes penningar,
det lemnade verkligen 40,000 dukater, vinna ökadt
anhang bland rysska hären och befolkningen, och att
sedermera med hjelp af dessas vapen och armar
uppsätta Elisabet på tronen; detta var älsklings-planen.
Andra förslaget var, att infallna svenska troppar skulle
understödja upproret och hjelpa Elisabet till besittning
sf tronen ; detta var nödfalls-planen, ty Elisabet
insåg ganska väl, huru en genom fiendernas,
svenskarnas, vapen tillsatt regent, skulle städse blifva
ryssarna förhatlig. Miestro till det aflägsna
Frankrikes förmåga att hjelpa och fruktan för snart utbrott
af rysska regentparets ovilja, dessa två känslor drefvo
dock Elisabet äfven till det sednare förslaget. Vid
nyårstiden 1741 föreföll härom mellan henne och
Nolcken ett samtal, hvari hon ådagalade en viss
beredvillighet att för det understöd, hvarmed Sverge
skulle biträda, visa sin erkänsla, hvilket uttryck man
tolkade som ett beslöjadt anbud af ett eller annat
landskap. I sin ilver och sin förskräckelse för rysska
regenthofvet, lofvade hon till och med att, om så
behöfdes, sjelf vid upprorets utbrytande stiga till häst
för att lifva sina anhängare. Om dessa och dylika
planer blefvo under vintern 1741 förda många
underhandlingar mellan Nolcken och L’Estocq, men i allra
största hemlighet och oftast under nattliga möten.
Ett Sverges förslag innehöll, att Elisabet skulle fly
öfver till Finnland och sedermera i spetsen för
der-varande svenska troppar rycka tillbaka in i Ryssland
och i förening med sina missnöjda landsmän bortjaga
det främmande hertig-paret samt bemägtiga sig tronen;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>