- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 36. Fredriks regering. H. 6. Efterräkning med Hattarna, Dalkarls-upproret, tronföljare-valet och dyningarna efter stormen /
4

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»Hör Lasse kusk!» sad’ kusken Pelle,

»Du kör, men kommer ej ur ställe;

»Du gör som kusk platt intet gagn;

»Stig af! jag köra vill allena.» —

Han körde; men det börja’ skena,

Alt Hin tog vid båd’ häst och vagn.

Afven konung Fredrik blef både oroad och
förbittrad. När man slutligen fordrade hans samtycke
till härens dagtingan vid Helsingfors, utgöt han sin
förtrytelse i följande för hans både tänkesätt och
språk-kunskap betecknande rader: jamrnez roy au
monde a donne des ordre a larme de capituler ensi je
ne serai pas le premier ensi les qui ont fait la guerre
peuvent capituler sans moi1). Han måste dock
slutligen beqväma sig att underteckna det ifrågavarande
bifallet.

Med växande oro hade Hattpartiets ledare hört
återJjuden af dessa tänkesätt och sett de efter
hvarandra snabbt annalkande farorna af härens undergång,
Finnlands förlust och nästa riksdags efterräkningar.
Det var med anledning häraf, som man ändtligen i
Juli 1742 beslöt afsätta Lewenhaupt och
Budden-brock, och i sammanhang dermed att på dessa herrar
hälfva skulden till krigets olyckliga utgång. !)et blef
ej sista gången, som yrande statsmän först tillställde
ett. krig, så orimligt, att det måste misslyckas, och
sedermera skyllde misslyckandet på de verkställande
generalerna. Så beslöt man också nu att göra nämnde
fältherrar till de syndabockar, hvilkas bestraffning skulle
försona det uppretade folket och om möjligt afleda
eller försvaga de anfall, som man förutsåg skulle vid
nästa riksdag göras mot hela Hattpartiet, och i
synnerhet mot krigets upphofsmän.

1 ) Aldrig t ver/den har en konung befallt sin här att dagtinga,
och jag ämnar icke bli/va den förste. De, som hafva fört kriget,
må också mig förutan dagtinga.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:19:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/36/0012.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free