Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de öfvertirifna anspråk, hvilka allmänheten lastade vid
dessa krigare och vid deras blifvande bragder. Det
var den 27 Augusti 1741, som lifgardet afseglade
från Stockholm och dervid helsades med nämnde
sång. Icke fullt 13 månader derefter eller den 16
September 1742 återinseglade i Stockholms hamn
samma regemente; men utan segrar, utan lagrar, utan
välkomsthelsningar, tvärtom föremål för en ovilja, en
förbittring, som voro så mycket högre, så mycket
obilligare, som de föregående förhoppningarna varit
öfverdrifna. Som taleman för dessa sednare och
klandrande åsigter framstod nu en annan sångare, hvilken,
äfver. han, var blind för verkligheten, nämligen för de
många svårigheterna, och dessutom glömsk icke blott
af gardets lidanden, det hade räknat 549 döda och 654
sjuka, utan älven glömsk af troppens oförmåga att
under en anförare, sådan som Lewenhaupt, kunna
någonting uträtta ; en sångare, som, hänförd al fosterländsk
smärta och harm och tillika af en otyglad
inbillnings-kralt, såg i hèla regementet ondast en samling
lör-rädare eller mesar. Troppen blef ock vid sin
hemkomst af honom mottagen med en smädedikt, i
hvilken det påstods, att
Gardes-gossar all, Hafva hjelpt på fall
Svea land och hela riket. — —
Visat ringa mod. Sparat lif och blod
Spelat gäck för alla ryssar
Och förtjent blå påke-kyssar.
Serskildt angrepos regements-befälets herrarl), och
tillika några medlemmar af den fordna lagercrantzska
fritroppen, t. ex. Björnberg (»den slyfva Nalle») och
Stierneld, (han som •;pockade pä eld och s>’jcr?ior»).
Sångens två sista verser voro af följande innehåll:
’) Öfverstcn O. It. Wrangel, hvilken personligen påpekade»,
hade dock tjenstgjert i fdittågen 1700—1709 och 1718, och
uu-der finska fälttåget 1742 varit blard dem, som niigt Bousquet och
Buddeubrock mest talade mot de nesliga återtågen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
