Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ej obetydligt antal anhängare också inom
borgareståndet. Vi nämnde bonde-ståndet, hvilket förut icke
haft säte och stämma i besagde Utskott. Saken var
den, att Mössorna för att begagna, cch Hattarna för
att blidka nämnde stånd, medgåfvo detsamma
rättighet att för denna riksdag och vid behandlingen af
flere förekommande ärender få liksom de andra
olrälse stånden ditsätta sina 25 ledamöter; en åtgerd,
som än mer ökade Mössornas öfvervigt. Med
anledning af föregående riksdagars principalats-striderl),
sökte dessutom ständerna att medelst ett nytt
förhåll-ningsbref inskränka Hemliga Utskottets magt, och att på
mer bestämdt sätt än förut ställa det såsom beroende
ombud under dess principaler, ständerna. Vi minnas
ock det slösande sätt, hvarpå Hemliga Utskottet 1741
hade på statens bekostnad gifvit åt sina partivänner
både många och dryga belöningar 2). Varnade häraf,
sökte nu ständerna att likaledes sätta gränser för en
så orättvis och olaglig frikostighet. /
Redan de första helsoingarna hade sin
märkvärdighet, sin betydelse. Det tal, Gyllenborg å
styrelsens vägnar höll till ständerna, sysselsatte sig nästan
lika mycket med sorgebetygelser ölver Ulrika
Eleonoras frånfälle som med rikets allmänna ärender; och
när desse sednare måste beröras, skedde det medelst
att omtala, huru för krigets utförande hade blifvit
både till lands och sjös utrustad en krigsmagt så
talrik, och till dennas underhåll vidtagna anstalter sd
tillräckliga, alt man kunnat hoppas på en med Guds
hjelp lycklig utgång. Dessa ord inneburo ett
försök att få ansvaret lör de timade olyckorna
vält-radt från krigets tillställare och på generalerna. Om
rikets dåvarande tillstånd gjorde Gyllenborgs tal blott
den anmärkning, alt genom stora förändringar, så i
Norden som annorstädes, sväfvade sakernas belägenhet
’) 33. 30, 31, 47—50. 34. 186, 187, 194.
*) 35. 142—144.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
