- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 36. Fredriks regering. H. 6. Efterräkning med Hattarna, Dalkarls-upproret, tronföljare-valet och dyningarna efter stormen /
125

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Stockholm[1], ville de ej mer låta sig hvarken bindas af
gifna löften eller hejdas af erhållna förmaningar, utan
fortsatte sitt tåg raka vägen mot hufvudstaden.
Konungen, underrättad härom, skickade dem ny
befallning att stanna, och denna gång vid Järfva.
Regeringen väntade nämligen hvarje ögonblick, att
Lingen skulle återkomma med underrättelse om slutad
fred, och man hoppades, att detta budskap skulle
lugna sinnena och afvända faran. Men på
eftermiddagen den 19 Juni hade Lingen ännu icke kommit,
och man visste ej heller, om eller när han skulle
komma, hvaremot man kunde med säkerhet förutse,
att dalkarlarna icke skulle låta sig af några
föreställningar, några varningar hejdas; vid Järfva lika litet
som förut vid Stäket, eller vid Sala, eller i Falun.
Regeringen beslöt derföre att till hufvudstadens skydd
tillgripa vapenmagt och att för sådant ändamål skicka
en tropp ryttare till Järfva och vid pass 600 knektar
jemnte kanoner till Norrtull, under anförande af
fältmarskalken Hamilton och öfverste Lagercrantz m. fl.
Skriftliga befallningen var att hindra dalkarlarnas
inryckande i hufvudstaden, och att för sådant ändamål
bruka äfven våld, i fall så behöfdes. Om inbördes
krig skulle utbrista eller ej, tycktes helt och hållet
bero på Lingens uteblifvande eller ankomst.

Dennes resa hade, som berättadt är, mött flere
hinder. Han nödgades slutligen att från Eckerön
begifva sig ut på Ålands haf, utan annan farkost än
en gammal gisten och bräcklig båt, och utan annan
besättning än Lingen sjelf och hans betjent samt
tvänne 70-åriga gubbar, de enda menniskor, som
anträffats; och mellan hvilka fyra personer arbetet
måste delas och omvexlas, en vid hvardera åran, en
vid styret och en vid det städse behöfliga öskaret.
Det var klockan 2 tidigt på morgonen den 19 Juni,
som han på detta sätt styrde ut från Signilsskär,


[1] Sid. 121.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:06:30 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svhistfry/36/0133.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free