Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det andra med Serenii skrift sammanhängande
ärendet, de afsatta riksrådens upprättelse, lyckades
Hattarna att likaledes komma ifrån, åtminstone för
ögonblicket ; ty det blef uppskjutet till nästa riksdag,
då det såsom en serdeles vigtig sak skulle framför
alla andra till behandling åter upptagas.
Hattarna hade sålunda segrat. Men till hvad
pris? och genom hvad medel? — Lewenhaupts,
Buddenbrocks och dalkarlarnas blod; tillställda
tronföljare-tvister, så förfärliga, att de förde
fäderneslandet till undergångens brant; och sist ett
tronföljareval, lika skymfligt för Sverges ära, som hotande för
Sverges sjelfständighet. — Men; — Hattarna hade
vunnit sitt mål. Gyllenborg, Tessin, Palmstierna,
med flera, fingo behålla sina platser och således
också hädanefter ledningen af Sverges angelägenheter.
Huru, och med hvilka följder, de hittills fört denna
ledning, det visste något hvar; ganska många ock,
genom hvilka medel de lyckats 1739 att vinna och nu
17-43 att bibehålla den; begge gångerna i öppen strid
mot det stora flertalets önskningar. Förbittringen
öfver deras framgångar och använda medel var allmän
också bland ständerna; ehuru dessa för tillfället gifvit
efter. Men när Hattarna ville i riksdagsbeslutet
införa några ord till beröm för rådet och för dess
styrelse, blef sådant med ovilja afslaget. Under
riksmötets sista dagar rådde i hufvudstaden en feber-
tingen en motpartiets dikt eller en Hattarnas krigslist (se siil.
52 — 55), att Maurits Vellingk var troligen oskyldig, o. s. v.
Uet tyckes, som Gustaf Bonde i sin skrift: Sverye under
Ulrika Eleonora och Fredrik I, begagnat Serenii uppsats, liksom
Bondes skrift ligger i mycket till grund för både Stövers och
Stoeplers (34. 221) framställningar. Nägot sammanhang torde ock
tinnas mellan Serenii berättelse och en i Riddarhusets arkiv
förvarad skrift kallad: Betänkande litt. A, uppläst i Mindre Sekreta
Deputationen den 27 Juni 1743, angående orsaken till tropparnas
öfversändande till Finnland 1739.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
