Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
afgjordt, att det skulle stadse bibehålla samma
öfver-lägsenhet, och tillika att krigsära och landvinningar
utgjorde dess förnämsta kallelse, krigsbyte dess
rikaste och ärorikaste förvärf. Men under åren 1709
—1721 blefvo dessa anspråk tillbakavisade, och det
på ett ganska kännbart sätt. Svenskarna ledo en
mängd nederlag och drefvos från det ena landskapet
efter det andra. Sverge hade redan 1710 förlorat
öfverväldet i Norden, och sjönk derefter och under
åren 1711 —1719 mer och mer i anseende och magt.
Naturligtvis skulle svenskarna känna sorg öfver
förlusten och harm öfver förnedringen, och tillika en
brinnande åhåga att återupplyfta sitt folk och sitt
land, och att, liksom de prisade förfäderna, göra dst
med svärdet i hand. Sådan var folklynnets krigiska
rigtning i allmänhet.
Att den skulle vända sig förnämligast mot öster,
det låg i sakens natur. Ryssland var den magt, som,
icke blott störtat Sverge, utan ock stod i vägen för
dess återupprättelse. Vid tanken såväl på det
förflutna som på framtiden, blef och måste således
Ryssland blifva föremål för svenskarnas ovilja till och
med förbittring. Hämndlystnad och rysshat voro ock
två mycket framstående drag i dåtidens folklynne ’).
Att dessa känslor kunde till så onaturlig höjd
uppdrifvas och till så obetänkta företag ledas, en
bland orsakerna dertill låg i det ö/vermod, som
utmärkte en ej ringa del af dåtidens svenskar, och som
var en följd, icke blott af det förflutna århundradets
stora framgångar, utan ock af den häfdateckning, som
både förut, då och sedermera varit den vanligaste i
Sverge, liksom annorstädes; — en häfdateckning, som,
med fördöljande af sitt fäderneslands svaghet och
nederlag, öfverdrifver dess både krafter och segrar och
sålunda uppfostrar sitt folk till öfvermod och till
afguderi för sjelf-inbillad kraft och oemotståndlighet;
’) Jfr. 33. 268, 269.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
