Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tarna begynte tänka på en ökad konungamagt, såsom
bästa räddnings-medlet från både den ena och andra
faran. Detta biand högre och medelklasser.
Bönderna å sin sida, oaktadt allt det öfvermod och
sjelf-förtroende, danska partiet sökte inblåsa dem, kände
dock sin egen oförmåga att sjelfva på ett mer af
görande sätt leda riksstyrelsen. Men häldre än att
låta den anförtros åt de högre stånden, åt de alltid
misstänkta och nu till följe af Hatt-regeringens fel
föraktade herrarna, häldre ville en stor del af
allmogen anförtro den åt konungen, detta också af andra
och mycket verkande skäl, hvilka dock redan
tillfö-rene äro omständligt framlaggda ’). Så hafva åren
1739—1743 mycket bidragit, och det bland både
högre och lägre samhälls-klasser, till väckande af misstro
mot fria statsförfattningar och af längtan efter
enväldig konungamagt. Det är sorgligt att närmare
betrakta förhållandet. Statsförfattningen af åren 1719—
1723 infördes i den upprigtigaste öfvertygelse derom,
att svenska folkets lycka skulle genom frihet och
sjelfstyrelse betryggas och främjas. Detta blef äfven
och på ett lysande sätt händelsen under åren 1721 —
1738; och om allt fått fortgå i samma rigtning, skulle
troligtvis det nya statsskicket hafva rotfästat och
utvecklat sig, undanröjt sina fel, förenklat sina former, samt
vunnit en stadga, en lifaktighet, en ändamålsenlighet,
liknande engelska samhällets. Men denna utveckling
afbröts. dessa glada förhoppningar tillintetgjordes
genom råds-ombytet 1739 och genom det sätt, hvarpå
Gyllenborg och hans vänner i stället för att
undan-rödja, tvärtom ökade och till sin fördel begagnade
statsförfattningens fel, och tillika förde riksstyrelsen
på sätt och med följder, som väckte en stigande
ovilja mot både det ena och andra, och slutligen mot
sjelfva samhällsskicket. Hatt-partiets kanske svåraste
’) 33. 242, 243.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
