Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skap. Men Hattarna å sin sida ämnade möta våld
med våld och räknade dervid på understöd af
officerarna vid gardet och artilleriet, af de förut
omtalade adliga fritropparna, hvilka Rosen skulle samla
och ordna, samt af Stockholms lägsta befolkning,
hvilken Stentlycht skulle uppegga och leda.
Spänningen var hotande nog; inen det våldsamma
utbrottet förekoms genom flere omständigheter; dels
den samtidiga förlikningen med Danmark1), hvilken
lugnade sinnena; dels fruktan för Ryssland, hvilken
skrämde till enighet; dels Rielkes, Bondes och
Aker-hielms kärlek till det fria statsskicket; dels Adolf
Fredriks och samma herrars ovilja mot allt, som
liknade inbördes krig, hvarföre de ock af många
sina anhängare beskylldes för feghet; dels
derige-nom, att hvarken Rosen eller Stentlycht lyckades
samla någon större mängd krigare eller anhängare2).
Tänkesätten och planerna begynte ock att vid denna
tid taga en annan rigtning, till följe af såväl
Mössornas uppförande som Tessins slughet. Sina råd
om försigtiehet och hushållning tilläto sig de förras
ledare och isynnerhet Akerhielm att uttala med en
torrhet, en upprigtighet, som icke synnerligen
smickrade kronprinsens stolthet och önskningar. Samma
herrar hade derjemnte hösten 1743 yrkat, och det
tämligen envist, att prinsen till biläggande af
tvisterna med Danmark, borde välja en bland konung
Kristians prinsessor till gemal, hvilket han sjelf
deremot ville undvika, till följe af sin ärfda
holstein-ska ovilja mot hofvet i Köpenhamn. Tessin och
1) 36. 195-200.
2) Uppgiften om dessa stämplingar är förnämligast grundad
på danska sändebudet Carstens berättelser, hvilka dessutom
innehålla åtskilligt om Danmarks då förehafda underhandlingar med
de missnöjde i Sverge, ur hvilka uppsatser mycket kan till vidare
utredning af dessa ämnen hämtas af dem, som vill med
mono-grafisk utförlighet behandla ifrågavaraude tidehvarf.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
