- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 37. Fredriks regering. H. 7. Tiden från 1743 till 1751 /
17

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

gamla syster, och lät understundom förstå, att hon
aldrig ämnade ingå någon äktenskaplig förbindelse.

Nya friare kunde dock ännu väntas.
Prinsessans utseende var fördelaktigt och utmärkte sig i
synnerhet genom slägtens kännetecken, de s. k.
brandenburgska ögonen, stora, klara, lifliea och med
uttryck af snabb uppfattning och bestämd vilja;
hvilken sistnämnde också uttalade sig i hela hennes
väsende. Hon var derjemnte qvick, i visst fall till—
och med snillrik, och ville gerna som sådan anses.
Med verklig kärlek omfattade hon vetenskaper,
vitterhet och sköna konster samt egde mycken
beläsenhet och många, kanske dock mindre väl
ordnade kunskaper. Hon älskade praktfulla och
ståtliga uppträden och visade sig vid dylika tillfällen
med en lycklig förening af värdighet och behag.
Dessa framstående egenskaper måst allt fortfarande
tilldraga sig beundrande blickar.

Men olyckligtvis förefunnos äfven andra och
mindre prisvärda egenskaper. Lovisa Ulrika var stolt
och befallande af naturen; men kunde ock, när så
behöfdes, vara smidig och smeksam. Upprigtig till
skenet, men icke i verklighçten, lofvade hon mer,
än hon kunde och någon gång mer än hon ämnade
hålla, hvarföre hon ock vanligtvis både snart vann
och snart förlorade menniskors tillgifvenhet. Liflig
och orolig, fordrade hon jemn sysselsättning och
täta förändringar; men derjemnte i hög grad
egenkär, visade hon stundom allt för mycken envishet i
genomdrifvandet af sina föresatser. Vanligtvis voro
dock dessa icke mognade frukter af besinning och
eftertanke, utan omogna alster af snillets hugskott
och lynnets öfverilningar, och till deras
genomdrif-vande tillgrepos stundom medel af föga berömlig
art. Drag af godhet framträdde likväl, och icke
sällan; men vanligtvis såsom följder mer af lynnets
ögonblickligt uppflammande låga, än af hjertats
fortfarande värme. Hon liknade för öfrigt ingalunda
Fryxells Ber. XXXVII. 2

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:19:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/37/0025.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free