- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 37. Fredriks regering. H. 7. Tiden från 1743 till 1751 /
27

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

och dess undersåtare. Morgonen efter hennes
biläger på Drottningholm kommo riksrådinnorna på
uppvaktning. Men hon afvisade deras besök och
bad dem återkomma på aftonen och tillsammans
med hof-fruntimren ; en nedsättning, som väckte
så mycket mer ovilja, scm man fick veta, att
gunstlingen, grefvinnan Tessin, blef mottagen på samma
gång, som hennes kamrater bortvisades. Det hade
ock vid flere hoffester varit brukligt, att
riksrådinnorna haft sittplatser; men nu befallde Lovisa Ulrika,
att de skulle liksom alla öfriga fruntimmer,
för-blifva stående. Det ena med det andra var ett
försök att nedsätta deras och tillika deras männers,
riksrådens, anseende och anspråk. Det missnöje,
som genom dylika åtgerder föranleddes, blef likväl
för tillfället nedtystadt af den fruktan, prinsessans
hvassa tunga och hvassa blickar injagade; och tillika
öfverröstadt, dels af den förtjusning, hennes
ungdomliga fägring och lifliga umgängessätt väckte; —
dels af den hänförelse, hvarje furstlig person vid
sitt första uppträdande vanligtvis framkallar; —
dels ock af den skadeglädje, hvarmed lägre
samhällsklasser ofta betrakta hvarje förödmjukelse, som
drabbar de högre.

Förhållandet mellan Adolf Fredrik och Lovisa
Ulrika var och förblef ganska godt. Man hade
visserligen i förväg varnat för hennes tilltagsenhet och
tofflor, men förgäfves. Med sitt blyga, tröga och
obeslutsamma lynne, kände prinsen genast sin
personliga underlägsenhet, och det så tydligt och
eftertryckligt, att han icke ens försökte göra sin gemål
väldet stridigt. Hon å sin sida genomskådade för-

o O

hållandet lika tydligt, och det genast. Redan efter
första mötet i Karlskrona beskref hon för sin
broder, huru Adolf Fredrik hade ett ganska godt hjerta ;
men huru han vore allt för blyg och försagd, och
huru hon derföre hade ett par gånger uppmanat
honom till mera mod och sjelfkänsla. Om nu Adolf

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:19:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/37/0035.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free