- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 37. Fredriks regering. H. 7. Tiden från 1743 till 1751 /
95

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

som möjligt bevistas; att valets upp sk of på några
veckor icke medförde någon våda o. s. v. Men å
andra sidan påstodo Hattarna, att dröjsmålet verkligen
kunde medföra skada, emedan nuvarande ringa, antal
af rådslierrar omöjligen kunde medhinna alla
riks-vårdande ärender. Striden härom hlel på riddarhuset
ganska häftig, och man hotade stänga dörrarna och kasta
hvarandra ut genom fönstren. Men Hattarna, ehuru
påtagligen mycket underlägsna i skäl, voro öfverlägsna
i antal och heslöto med 370 röster mot 230, att sex
nya riksråd skulle ofördröjligen väljas1).

Hattarnas åsigt segrade äfven hos
borgareståndet, hvilket, enligt vanan, följde samma åsigt som
adeln.

Inom presteståndet deremot gjordes envist
motstånd, i synnerhet af biskop Alstrin samt af prostarna
Serenius och Trägårdh m. fl. och under åberopande
af nvssanförda och flere andra skäl. Men
Hattarna tillgrepo sitt vanliga medel, och betydliga
summor blefvo utdelade, i synnerhet genom professorn,
sedermera biskopen Brovallius2). Han och biskop

1 ) Vi böra härvid icke förtiga det märkliga förhållandet, att
landtmarskalken Ungern Sternberg, hvilken dock gick och gällde
för Mössa, och således för en Frankrikes motståndare; att samme
Ungern Sternberg har några dagar efter denna Hattarnas seger
anmält hos franska sändebudet Lanmary sin anhållan, det hans
son måtte få en syssla inom franska krigshären. Franska min. br.
Jan. 1747. Vi veta, att. det var geuom slika utnämningar, som
Frankrike ofta belönade de tjenster, svenska undersåtare gjorde
samma magt.

a) Danska min. br. d. 23 Dec. säga 15,000 plåtar.
Volte-mats anuekdoter berätta, att Kalsenius fick 30,000 d. s. (men
att många ansågo denna uppgift ogrundad;) — att Brovallius
tick 12,000, Jerufelt i Westerås 15,000, Boberg 12,000; —
att bland borgareståndet utdelades stora summor; ■— att,
emedan franska sändebudet icke hade tillräckligt penningar inne,
blefvo medel till mutorna, 80,000 plåtar, sammanskjutna af 4
bland de till riksråd ämuade Hattarna; — att Palmstierna och
Fabian Wrede hade dertill på sina egendomar lånat penningar ur
tullarrende-societetens kassa; — att Hårleman förskjutit medel ur
siottsbyggnads-kassan; — att äfven Plomgren anskaffat stora sum-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:19:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/37/0103.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free