Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kalsenius kämpade med il ver ocli slughet för
Hattarnas åsigt och anlörde bland andra äfven det skäl,
att, om presterna skilde sig från adeln och borgrarna,
torde dessa två stånd, ensamma och presterna
oåt-sporda, skrida till rådsherreval. Derjemnte kommo
beskickningar Iran borgareståndet och adeln, och från
den sednare llere gånger och vanligtvis under
anförande af någon bland Gyllenborgarne. Slutligen gal
också flertalet bland presterna det begärda
bifallet-Några ville dock undandraga sig allt deltagande i valet,
och Serenius afsade sig allt deltagande i ansvaret.
i)e tre stånd, som vid rådsherrars utkörande
egde rösträtt, hade alltså beslutat nu genast företaga
nämnde val, d. v. s. uppsätta förslagen dertill. Men
sjelfva utnämningarna inom dessa förslag kunde
konungen möjligtvis uppskjuta till riksdagens slut. Man
saknade ej anledning till en sådan farhåga; ty han
var mycket missnöjd med Hattarna, och i synnerhet
med Pahnstierna, hvilken var en bland dem, som
partiet ämnade göra till riksråd. Också en annan
omständighet väckte hans motvilja; vi mena
Hattarnas föresats att denna gång genomdrifva en af
ko-nungamagten förut tillbakavisad åsigt, den nämligen,
att, ehuru llere riksråds-platser voro till
återbesätt-ning lediga, skulle man framställa blott ett förslag i
sender, och att, när konungen derur valt en person,
genast i dennes ställe, sätta bredvid de två
förbigångna en ny sin anhängare, och så undan för
undan, hvarigenom konungen skulle blifva tvungen all
utnämna endast Hattpartiets förnämsta kämpar. Båda
dessa planer inneburo en icke obetydlig inskränkning
mor; att, när till återbetalaude af dessa lörskott franska sändebudet
sedermera lemnade blott 40,000 d. s. m , ville mau dela summan
mellan låne-gifvaine i förhållande till storleken af h Tarderas
tillskott; men att Hårleman hotade röja hela tillställningen, såframt
han ej oafkortadt finge ut hela den summa, han ur
slottsbygguads-kasaau förskjutit. Sas. min. br. d. 28 Apr. 1747 säger, att
Frankrike för detta råds val utbetalat 70,000 plåtar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
