Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TJUGONDEANDRA KAPITLET.
RIKSDAGEN 1746-1747.
RÄTTEGÅNGEN MOT HEDMAN.
Föregående kapitel hafva visat, huru Hattpartiet
sökt oeh lyckats stärka sina krafter och sin
ställning genom de nya rådsherre-valen, genom Adolf
Fredriks utnämnande till akademi-kansler i Uppsala
och till generalissimus öfver krigsmagten, och likaså
genom att muta en hop riksdags-bönder, och afsluta
preussiska förbundet. I)e nedanstående kapitlen
skola visa en annan sida af förberedelserna till
stats-hvälfningen; nämligen, huru man sökte medelst
hvarjehanda anklagelser och rättegångar dels afskrämma
Mössorna från allt motstånd, dels uppskrämma både
allmänheten och det unga hofvet för en, som man
sade, inom riket befintlig fast i mörkret dold liga,
hvilken i förening med rysska hofvet skulle åsyfta
upphälvandet af Adolf Fredriks tronföljd. För att
åt detta påstående gifva ett sken af sannolikhet,
behöfdes några bevis eller någonting, som kunde
utgifvas för bevis; någonting, som kunde denna
gång tjenstgöra på ungefär samma sätt, som Johan
Gyllenstiernas sak gjorde 1741 1). Man var likväl
icke nu som då nog lycklig att komma något
verkligt brott på spåren, och man hade derför intet
verkligt skäl att åberopa. Men man hade genom
det nyligen anställda riksråds-valet lyckats att i
rådkammaren vinna en afgörande öfvervigt. Uppmuntrad
genom denna framgång och litande på denna
öfvervigt, beslöt man derföre att också nu mot sina
vedersakare framkasta anklagelser för högförräderi; ehuru
man icke hade några bevis derpå att framlägga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
