- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 37. Fredriks regering. H. 7. Tiden från 1743 till 1751 /
164

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

honom att åt Tessin frivilligt afstå
öfverste-marskalk-sysslan. Var nu detta förslag en följd af
tronföljareparets längtan efter Tessin? eller af Tessins längtan
efter sysslan ? eller ett försök att reta, trötta och
derigenom aflägsna den misshaglige Akerhielm ? Vi
veta det ej ; men det blef i alla händelser med
bestämdhet tiilbakavisadt. Då och som en förberedelse
till anfallet sökte man öfvertala bondeståndet att i
denna sak skilja sig från presterna och förena sig
med adel och borgare, hvilkas flertal var fiendtligt
sinnadt mot Akerhielm. För sådant ändamål blefvo,
påstås det, Olof Håkansson och fyra bland de
an-seddare riksdagsbönderna kallade till Adolf Fredrik;
men alla dennes bemödanden att öfvertala dem aflupo
fruktlöst.

Ehuru dessa försök misslyckats, beslöt man dock
att angripa Akerhielm med en formlig rättegång; fastän
man för hans anklagande icke hade några andra skäl,
än de förut nämnde två punkterna. Och nu, se här
dessas innehåll!

Den ena rörde frågan om principalatet. För
folkets magt öfver folkombuden hade Akerhielm yttrat
sig flere gånger, och äfven vid rådsbordet, då han
der blifvit af konungen om sin åsigt tillspord. För
sin egen person hade han likväl talat endast om
grundsatsens allmänna gilltighet och sanning; men
aldrig sökt göra den i verkligheten gällande. Af brist på
andra och vigtigare skäl blefvo dock några sådanahans
yttranden nu gjorda till föremål för anklagelse.
Akerhielm aflät då öfver dem följande förklaring. Jag anser
adeln, presterna, borgrarna och bönderna i hela rïket
utgöra de rätta fyra riksstånden så under som
mellan riksdagarna. De är o sakegare och rätta
principaler för de ombud, som till riksdagsmän väljas.
Dessa sednare äro således icke de ursprungliga, de
egentliga riksens ständer, utan blott en del af dem,
och tillika deras fullmägtige, hvilka i sådan
egenskap böra inför sina principaler ansvara. Jag

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:19:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/37/0172.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free