- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 37. Fredriks regering. H. 7. Tiden från 1743 till 1751 /
203

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

voro, kan ej bestämdt uppgifvas, men gissas, — dock
ännu blott gissas. Alltsammans hölls så hemligt, att
icke ens de främmande sändebuden kunde genom sina
besoldade spejare på länge erhålla den ringaste spaning
derom.

Genom denna åtgerd, detta beslut, hade nu
Hatt-och tronföljare-partiets ledare fått i handom ett
skenbart lagligt bemyndigande till de våldsamma åtgerder,
man i händelse af behof ämnade tillgripa, och man
afbidade nu de kommande tider och tillfällen, vid hvilka
dess användning kunde komma i fråga.

TRETTIONDEFÖRSTA KAPITLET.

RIKSDAGEN 1746—1747.

RIKSDAGENS SLUT OCH PARTIBELÖNINGAR.

Ifrågavarande riksdag sysselsatte sig med llere
angelägenheter, rörande rikets förvaltning och försvar,
hvilka ämnen dock egentligen höra till berättelsen om
inrikes-styrelsen. I)e föremål, som för tillfället mest
ådrogo sig uppmärksamheten, voro likväl de här ofvan
beskrifna partistriderna. Vanligtvis uppgifvas Tessin
och Plomgren såsom de herrar, hvilka förnämligast
ledde tronföljare- och Hatt-partiets förenade åtgerder ;
den förre dock undvikande alla våldsammare åtgerder,
och döljande sig inom höghetens strålglans och verkande
blott medelbart och genom andra; den sednare deremot
mer personligt och genom sin vältalande tunga och
sina välsmakande gästabud. Som den tredje och ej
minst verksamme framstod, såsom vi sett, Palmstierna.

tro, att honungen i Preussen eller någon hans general skulle vilja
åtaga sig ett sådant lönnmördare-uppdrag. Emellertid berättade
Gehebe, att två personer, och deribland en högt uppsatt man,
försäkrat honom om uppgiftens sanning, och att de med egna ögon
läst sjelfva den ifrågavarande skriften. (Kassels arkiv. Gehebes
bref den 7 —18 och den 19 — 30 April och den 23 Juni, 4 Juli 1749.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:19:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/37/0211.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free