Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TRETTIONDEFJERDE KAPITLET.
FÖRSONINGEN MED DANMARK 1749.
Stora och många voro de faror som våren 1749
hotade Sverge. Inomlands var det unga hofvet
föremål för misstroende och missnöje hos några Hattar,
hos alla Mössor, hos det gamla hofvet och hos en
stor del af allmogen, detta sista till följe af minnen
från 1743 och af de vid riksdagen 1747 ökade
skatterna. Oaktadt öfverensstämmelsen i denna
partiernas gemensamma känsla, stodo de likväl i
öf-rigt till hvarandra i ett så fiendtligt förhållande, att
Sverge verkligen företedde det sorgliga skådespelet
af ett allas krig emot alla. Detta inom sig så
upplösta och splittrade samhälle hotades dessutom af
anfall från håde Ryssland och Danmark; ja det
IcindsJca källor angår, så tinnes i svenska sändebudens, Barcks och
Höpkeus bref från Petersburg, så vidt vi hunnit genomögna dessa
dryga samlingar, ingen underrättelse om sådana dit ankomna
afskrifter, och ej heller i rådets eller Hemliga Utskottets protokoller
hafva vi lyckats finna dylika uppgifter. Men sådana bevis,
för eller mot, torde dock finnas och blifva af sednare forskare
framdragna. Omöjligt är ej heller, att spåren efter dessa
stämplingar blifvit så mycket möjligt utplånade af de länge efteråt
lierr-skaude magterna, Hattpartiet och holsteiu-gottorpska dynastien.
Anmärkas bör ock, att nämnde fyra skrifter både till rigtning och
djerfhet ega en viss likhet med de stämplingar och planer, som man
med säkerhet vet hafva varit af nämnde parti förehafda; likaså
att det ofvanbeskrifna besynnerliga och hemlighetsfulla sätt, hvarpå
Hattregeringen behandlade Hemliga Utskottets konvolut, gifver
anledningar till starka misstankar. Voltemats anekdoter berätta
dessutom efter Fredrik Gyllenborg, att Tessin åt Lovisa Ulrika
utarbetat en ny regeringsform och velat locka Gyllenborg till
delaktighet i företaget; men att denne undandragit sig. Tessius
ovänner åberopa ock ett Lovisa Ulrikas yttrande, sedan hon blifvit
fiendtligt stämd mot besagde herre, nämligen, att denne velat
tillsammans med Adolf Fredrik uppgöra en plan till enväldets
införande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
