- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 37. Fredriks regering. H. 7. Tiden från 1743 till 1751 /
259

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

gen derpå föredrogs del likväl i rådet1), hvars
med-medlemmar dervid tillkännagåfvo sin önskan, att först
inhemta Adolf Fredriks och Lovisa Ulrikas samtycke.
Då uppstod Tessin och försäkrade, att han aftonen
förut hade af deras kongl. högheter fått i uppdrag att
tillkännagifva deras bifall. Man vände sig nu till den
gamle konungen, hvilken likaledes samtyckte; hvarpå
Tessin genast affärdade till svenska gesandten i
Köpenhamn ett ilbud med befallning -) att ofördröjligen afsluta
öfver en skom me Isen, och med tillkännagifvande, att från
konungen och tronföljare-paret i Stockholm skulle
formliga bref derom med det första, öfversändas. Derpå
for Tessin till Drottningholm och berättade för Adolf
Fredrik och Lovisa Ulrika, hvad beslutadt och gjordt
var. Dessas öfverraskning och harm kunna ej
be-skrifvas. Adolf Fredrik bleknade, och Lovisa Ulrika
utbröt i förebråelser och förklarade tillika, att hon
aldrig skulle samtycka. Adolf Fredrik, upphetsad af
hennes ord, förklarade, och med mycken häftighet, att han
skulle gå upp i rådets nästa sammanträde och
tillkännagifva, det han varit alldeles okunnig om hela denna
förtidiga giftermåls-afhandling3) och vore med
densamma mycket missnöjd. Tessin sökte, och äfven han
med mycken värma, att försvara åtgerden, och mente,
att den såsom gjord sak numera ej kunde ändras.
Men då Adolf Fredrik vidhöll sill tillkännagifna beslut,
höjde Tessin tonen och förklarade, att, emedan
kronprinsen ämnade i sittande råd anklaga honom,
kanslipresidenten, för villseledande uppgifter, borde denne
begära undersökning och tillsvidare gå i arrest, hvarpå
han ville öfverlemna sin värja. När kronprinsen väg-

1 ) Det är föga troligt, att en så vigtig sak skulle i rådet
till afgörande föredragas, utan att prinsens föräldrar blifvit förr
än qvällen förut derom underrättade och utan något af dem dertill
gifvet bifall.

2) Kanske det längre fram sid. 262, not. 1. omtalade
brefvet af den 16 Juli 1750.

3) Se dock noten 2, sid. 26J.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:19:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/37/0267.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free