- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 38. Fredriks regering. H. 8. Konung Fredrik och hans sednare samtida, rikets inre styrelse 1743-1750 och konungens död /
14

(1823-1872) Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

hvarjemnte fröken Taube var nog oförsigtig att,
om-gifven af sina barn, Ska kring gatorna och genom
ett sädant offentligt uppträdande trotsa allmänhetens
rättskänsla. Presteståndet kunde ej längre tiga.
Anfallet derstädes skedde genom en prost frän
Werinland vid namn Fryxell, hvilken hyllade Hattpartiets
fisigter, och tillika hade enskilda
tacksamhets-för-bindelser till Ulrika Eleonora. Utan att nppgifva
några namn, föreslog han, att presteståndet skulle
begära upplysningar om ett högt förnämt fruntimmer
vid hofvet, som år från år föder barn, utan att
man vet, hvem dess man är; och att ståndet skulle
fråga öfverhofpredikanten, huruvida sådant blifvit på
presterlig väg heifradt. Ståndet gillade förslaget och
anförtrodde dess utförande åt två sina medlemmar.
Den ene och sjelfskrifne var talemannen Erik
Benzelius; men från andra platsen undanbådo sig
biskop Schröder med anförande af sjuklighet, och
biskop Jakob Benzelius och doktor Alstrin med
andra skäl, tills slutligen uppdraget mottogs af
superintendenten Aurivillius i Karlstad. På dessa herrars
spörjsmål aflät öfverhofpredikanten Stiernman vid
olika tillfallen olika och sväfvande svar; än att
han sjelf i anseende till täta ämbetsgöromål icke
hade tid att afgifva en fullständig redogörelse; —
än att han icke var för visso öfvertygad om
fröken Taubes brottslighet; — än att hon på
tillfrågan nekat dertill; — än att han icke finge yppa,
hvad i hemligt skriftermål blifvit bekändt; — än
att han på grund af nämnde förhållande hade en
gång vägrat henne nattvarden’. Konungen, redan
samma dag underrättad om allt sammans, begärde,
att presterna skulle i detta fall vända sig till honöm
sjelf. Benzelius och Aurivillius gingo då upp till
kungshuset; men för att icke genom flere personers
närvaro öka konungens obehag, stannade Aurivillius
i yttre rummen. Benzelius blef insläppt och
välvilligt mottagen, och under det samtal, som föreföll,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:19:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/38/0022.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free