Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
talet af eländerna försvarade den fredligt sinnade
regering, Hattarna ville störta. Af Springer och af
en mängd allmoge blef samma lära år 1743
återupptagen och nu mot det ständernas flertal, som
framkallat det olyckliga finska kriget. Åsigten fann flere
försvarare, och man begynte göra en skilnad mellan
hemmavarande stånder och befullmägtigade ständer;
eller, som det stundom hette, mellan
Sveamanna-rätt och riksdagsmanna-rätt. Frågans framträdande
var dock en följd, icke blott af ofvannämnde
tillfälligheter, utan ock af en allmännare och djupare
liggande orsak, nämligen af den tydliga rigtning till
folkvälde, som låg i hela frihetstidens
statsförfattning. Man kan till och med anse dess upptagande
vara föranledt genom ett dunkelt minne af den
forntid, en dunkel aning om den framtid, då
menigheterna hvar inom sin krets egde sig tillerkänd en
större eller mindre magt att sjelfva betänka och
afgöra sina angelägenheter. Det nu anställda
försöket, hvilket åsyftade att tillerkänna dem
rättigheten att afgöra alla ärenden, äfven de största, de
svåraste, borde och måste misslyckas; emedan dessa
ämnen ofta lågo utom eller öfver kretsen af de
enskilda «aeoigheternas omdöme; och äfven derföre,
att det iDnebar en splittring af sjelfva folkmagten,
antingen ett delens uppror mot det hela, eller ett
de väljandes uppror mot de valda, och tillika ett
oordentligt återkallande af den magt, som man gifvit sina
engång utsedda ombud. Antagandet af en sådan
hvarje menighets rättighet att gilla eller ogilla, att lyda
eller förkasta, skulle ock hafva ovillkorligen föranledt
de förfärligaste villervallor, och som Hattarne med
skäl sade, förvandlat Sverge till ett vidunder bland
stater. Den hade nämligen åt hvarje menighet,
landskap, härad eller socken tillerkänt samma
olycks-bringande liberum veto, som Polens statsförfattning
gaf åt hvarje der befintlig adelsman. Att en sådan
polsk tolkning af principalats-läran både borde och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
