Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
af Gyllenborgska partifct. Vid riksdagarna 1742 och
1746 blef förslaget änyo framlaggdt, men lika fruktlöst.
Olägenheten, vådorna af den gällande
representationen läto dock allt fortfarande känna sig. För
bildandet,af en mer verklig och verksam aristokrati
blef fördenskull i September 1750 ett nytt förslag
af Tessin framlemnadt. Han beklagade deri adelns
tillväxande fattigdom, och dess naturliga följd;
nåml., att ingen mer kunde brukas i sådana
frivilliga vare sig civila eller militära uppdrag, som
fordrade egna medel. Han ville fördenskull inom
fralse-manna-klassen införa en förstfödslorätt och genom
densamma en rik och sjelf ständig aristokrati. Andra
kloka folk, sade han, hafva ansett för sin trygghet
och styrka nyttigt, att genom slika författningar
skaffa sig medborgare, hvilkas ■ enskilda trefnad och
försvar vore oskiljaktigt förknippade med det
allmännas, och som egde råd och lågenhet att vid behof
med egna uppoffringar gå öfverhet och fädernesland
tillhanda. Förslaget var stridande mot den
jemn-likhet, till hvilken tidsandan sträfvade, och ledde ej
heller till någon motsvarande åtgerd. Adeln bibehöll
sin dåvarande författning, hvilken lade
riksdagsmanna-och lagstiftnings-rättigheten uteslutande i händerna på
hufvudmannen för hvarje ätt, utan att afse hvad
hufvud han hade, eller hvad man han var. Mot
detta ensidiga företräde jemnte andra tillhörande
rättigheter blef ock 20 år derefter af ofrälsestånden
företagen en gemensam stormlöpning, från hvars
följder dock adeln genom Gustaf den 3:dje och 1772
års statshvälfning räddades.
Vi hafva sett några bland de orsaker, till följe
af hvilka riddarhuset med sin förherrskande tredje
klass omöjligen kunde gälla och verka som en
egentlig aristokrati. Dertill bidrog ock en annan
omständighet. Utan egen förmögenhet, voro, som
nämndt är, de flesta dess medlemmar nödgade att
söka sin utkomst i statens tjenst. Följden blef att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
