Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•
största delen blancl riddarhusets medlemmar
utgjordes icke af jordegande och skattdragande
adelsmän, utan af fattiga och löntagande ämbetsmän, och
att riddarhnset derigenom förvandlades från en
aristokrati tili en byråkrati, och ofta blef sakföraré
mer för landets ämbetsmän än för dess öfriga
befolkning, om hvilket märkvärdiga förhållande mera
framdeles.
Nakenheten af den bördsfätt, som gjorde tredje
klassen allsmägtig på fiddarhuset, minskade ståndets
anseende bland de öfriga folkombuden. Den
samhällsklass, hvars talan ett sådant riddarhus förde,
hvilade nämligen icke på någon verklighet, vare sig
yrke, näring, sysselsättning, bildning eller egendom,
utan på tillfälligheten af stamfaderns på gunst eller
förtjenst grundade adelskap och på tillfälligheten af
hufvudmannens på förstfödsel grundade anspråk.
Tomheten, förnuftsvidrigheten af dessa företräden
stötte ofrälsemännen för hufvudet så mycket mer,
som man Visste, att det var just denna vrängbild
af en aristokrati, som genomdrifvit olycksåtgerderna
af rådsombytet 1739 och rysska kriget 1741.
Till följe af alla dessa omständigheter kunde
dåtidens svenska riddarhus ingalunda motsvara de
anspråk eller uppfylla de pligter, som enligt andan
af en verklig aristokrati bort detsamma åligga.
1 några fall hade presteståndet framför
dåvarande riddarhus flere och vigtiga företräden,
grundligare kunskaper, sjelfständigare samhällsställning,
större mognad både till år och erfarenhet, och
tilllika den besinning och måtta, som dessa år i
föi-ening med andan i hvarje presterlig verksamhet
måste medföra; varande ock i sjelfva verket det
stånd, som borde bäst fylla sitt riksdagsmannakall.
Men kanske just nämnde försigtighet och återhåll
PryxtU, Ber. XXXVIII. 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
