- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 38. Fredriks regering. H. 8. Konung Fredrik och hans sednare samtida, rikets inre styrelse 1743-1750 och konungens död /
90

(1823-1872) Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

utrymme för bide tanke och känsla gjorde sig dock
mer och mer gällande, och dess önskningar blefvo
under riksdagen 1740 från flere håll framställda.
På riddarhuset talade i synnerhet Abrahamson, Sten
Coyet och Strokirck i sådan rigtning, och med bifall
af adeln och tillika af borgareståndet, hvilket
sed-nare t. o. m. bland sina ledamöter upptog en
person, hvilken, säges det, var känd som bespottare
af kyrkan, af trosbekännelsen, t. o. m. af bibeln.
Bondeståndet höll väl någon tid emot hvarje
föreslagen rubbning af den statskyrkliga enheten, men
gick slutligen öfver till adelns sida; hvadan, och
oaktadt presternas envisa motstånd, regeringen år
1741 utfärdade en kungörelse, som åt engelska och
reformerta kyrkans bekännare lemnade fri
religions-öfning samt rättighet att i alla Sverges sjöstäder,
med undantag af Karlskrona, låta för sin
guds-tjenst uppbygga kyrkor. Under riksdagen 1742
gjordes i detta liksom i flere andra hänseenden ett
återgångsförsök; ty presteståndet ville upphäfva den
nyss beviljade religions-friheten och fick dervid
understöd af bönderna. Bland de ämnen till missnöje,
som af dalkarlarna 1743 anfördes, var näml. också
den 1741 beviljade religions-friheten; men adel och
borgare försvarade den, och emedan således två
stånd stannade mot två, måste frågan för den
gången uppskjutas.

Vid riksdagen 1746 blefvo visserligen några i
hemlighet tryckta och mot statskyrkan rigtade
skrifter förbjudna, och en belöning af 1000 daler s. m.
utlofvad åt den, som upptäckte författaren;
hvar-jemnte biskop Rhyzelius rigtade ett formligt angrepp
mot Dalins Svea rikes historia, emedan åtskilliga
der förekommande satser och i synnerhet läran om
vattuminskningen ansågos stridande mot bibelns
innehåll. Men besagde smygskrifters författare kunde
ej utfinnas, angreppet mot Dalin och mot den år
1741 beviljade religions-friheten ej heller fullföljas.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:19:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/38/0098.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free