Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vi hafva nyligen med hänsyn till
befordrings-sättet inom kyrkan omtalat, huru på 1600-talet
lagarna derom till en viss grad åt stiftstyrelserna
men i synnerhet åt församlingsboarna medgåfvo
rättighet att vid en prestsysslas besättande kalla den
person, som ansågs till dess bestridande mest
skicklig, för åhörarne mest gagnande. Under frihetstiden
skedde häruti en både orättvis och olycklig
förändring. Åren 1731 och 1739 tog man från
stiftstyrelserna och från församlingsboarna denna större
tillsättnings-rättighet. En ny, då utkommen lag,
tvang i de flesta fallen stiftstyrelserna att påförslag
uppsätta de tre äldsta bland de oklandrade
prest-män, som sökt platsen; — och tvang sedermera
församlingsboarna att inom detta förslag välja sin
själasörjare; ehuru bland yngre sökande en eller
annan långt skickligare person funnits att tillgå.
Man tog alltså till grundsats och ledning icke
församlingarnas rättighet att få den bäst möjliga
själasörjaren, utan presternas anspråk att i tur och
ordning vinna befordran. Åtgerden, åsyftande
ämbetsmännens icke folkets fördel, sammanhängde med
och var en följd af det förut omtalade
ämbetsmannavälde, som under frihetstiden utbildade sig; men
som för öfrigt stod i öppen strid mot den
sjelf-styrelse, som var frihetstidens grundsats. Att
åtgerden skadligt inverkade på såväl kyrkan som
pre-sterskapet och församlingen, har varit en ofta och
med skäl hörd klagan >).
En mängd af de fordna tidernas fördomar och
vidskepelser bibehöllo sig ännu och det inom alla
samhällsklasser; naturligtvis dock mest bland de
lägre, de okunnigare. Se här några exempel 1 År
1741 hade regeringen aflyst flere dittills firade s. k.
mindre helgedagar, t. ex. apostladagarna,
skärtorsdagen, tredje- och fjerde-dagarna vid jul, påsk och
>) 18. 39.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
