- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 38. Fredriks regering. H. 8. Konung Fredrik och hans sednare samtida, rikets inre styrelse 1743-1750 och konungens död /
96

(1823-1872) Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

terare och fick sedermera till efterträdare en rad
utmärkta vetenskapsmän, Faggot, Elvins, Wargeutin,
Wilcke, Melanderhielm, Svanberg, Swartz och
Berze-lius, de nu lefvande att förtiga. Dess förste
ordförande blef Sverges störste vetenskapsman Linné.

Stiftelsen var ett Yerk icke af någon hög
beskyddare utan af det oegennyttiga, rent vetenskapliga
nitet hos nämnde herrar. För att undvika alla
rangtvister beslöt man ock, att ledamöternas platser skulle
bestämmas genom lottning och icke efter rang, och
att de skulle inom akademien betraktas som
jemn-likar. Anders Celsius skref: ”ingen bör till ledamot
antagas, som icke har kärlek för nyttiga
vetenskaper och jemnväl insigt i någon bland dem; emedan
eljest en och annan torde vilja vara med endast i
afsigt att sålunda förlånga sin tittel. Jag hoppas
ock, tilläde han, att ett riksråd icke skall hålla sig
för god att sitta bredvid en konstnär eller
handt-verkare, emedan en sådan ofta kan göra riket större
nytta ån den, som i fyratio år trampat Parnassens
höjder. Grundsatsen löljdes och man såg akademien
inkalla om hvarandra styckgjutare och biskopar,
in-strumentmakare och rådsherrar.

Erfarenheten hade visat, huru de handlingar, som
Uppsala Vetenskaps-Societet utgaf, blifvit till följd af
sitt latinska språk inom landet föga kända och
följaktligen för den fosterländska allmänbildningen föga
fruktbärande. För att deremot göra sina egna
skrifter så mycket möjligt tillgängliga och nyttiga, beslöt
fördenskull den nya Vetenskaps-Akademien att begagna
modersmålet; sedermera ock att vid vissa tillfällen
hålla sina sammanträden för öppna dörrar i afsigt att
derigenom än mer väcka och underhålla allmänhetens
deltagande för dylika ämnen.

Inrättningen blef genast omfattad med mycken
välvilja och erhöll flere penningegåfvor, t. ex. af en
Sparre, Grill, Sahlgren, liksom i sednare tider af
Aschan, Letterstedt, Wallmark med flera — samt af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:19:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/38/0104.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free