Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det mist ett möBiter uti det,
H.vad högt, hvad stort, hvad kungligt heter;
Den fräjd, man tidt hos krönta leter
Fanns uti detta majestät. ’
Lovisa Ulrikas Verkliga och varma kärlek för vittra
sysselsättningar bidrog till framlockande af en ökad
poetisk verksamhet; men utsigten till en länge
herr-skande holstein-gottorpisk konunga-ätt bidrog derjemnte
till framlockande af en poesiens förnedring. Från
denna tid såg man nämligen framträda en ökad skara
smickerfyllda lofsånger samt namns- och
födelsedags-qväden, uppstämda öfver tronföljare-parét och t. o.
m. öfver dess i vaggan hvilande prinsar. De åreris
Lärda Tidningar voro öfverfyllda af dylika qväden,
stundom uttryck af verklig beundran och tacksamhet,
men äfven erinrande om lycksökarens begär att värma
sig vid den uppgående solens strålar. I delta
hänseende betecknande för tiden och ’tänkesättet var
följande uppträde. Adolf Fredriks andre son, Karl, blef
på sin döpelsedag utnämnd till storamiral öfver rikets
sjömagt J). Med anledning häraf skrefvos i
Karlskrona och infördes i de Lärda Tidningarna fyra
ser-skilda fröjdetal eller lofqväden, i hvilka t. ex.
omtalades, huru man underdånigst betygade sin
hjert-liga fägnad öfver den ovärderliga sällhet, som
vederfarits amiralitetet, derigenom, aft nämnde prins
blifvit kallad till dess storamiral, livilket ingaf den
otvifvelaktiga förhoppning att mandom och vett skulle
hos svenska sjömän blifva mer och mer förenade,
o. s. v. På förslag af schoutbynachten Sparre beslöt
amiralitets-staten att åt friherrinnan Adlersten lemna
en gåfva af 6,0(H) d. s. m såsom bevis på
tacksamhet för hennes vård om storamiralens barnaår. 1
dylika missbruk af skaldekqnst samt vältalighet, och
i obetydligheten af en mängd Dalins rimmerier torde
man finna orsaken till den ovilja, hvarmed vitterheten
\) Rosenhane säger, mHtjt ständernas beslut; men vid den
tiden, hösten 1748, voro inga ständer församlade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
