Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
daler s. m. Huru mycket deraf ungefärligen belöpte
sig på hvarje år och på hvaije försvarsverkets
vig-tigare del, samt det värde, hvartill indelningarna
uppskattades, ses af Bil. N:o 4 och af der stående
anmärkningar 5 och 6. Af statskontorets
dispositioner kan ej ses, huru mycket kriget 1741—1743
kostat; men deremot, att rustningarna mot Ryssland
hafva under åren 1746—1750 steg efter steg höjt
de årliga utgifterna för landtförsvaret till slutligen
en million mer än det var 1739.
Sverges gränsfästningar mot Ryssland hade gått
förlorade, den äldre och starkare dubbelraden under
åren 1702—1710, den sedermera uppförda enkla
och svagare under året 1742. Genast efter freden
1743 måste Sverge fördenskull tänka på nya värn
mot den gamla fienden. Denna gång sökte man
likväl icke som förut åstadkomma en fästnings-linea
längs efter gränsen, utan ett på en enda punkt
samladt och derigenom starkare försvar och detta
häldst vid södra kusten, för att dymedelst lätta
samfärdseln med Sverge och skydda kringliggande
jemn-förelsevis bättre bebyggda landsorter. Valet föll på
öarna utanför Helsingfors, hvilkas passande läge och
beskaffenhet redan förut ådragit sig uppmärksamhet
cch hejdat arbetena vid det mindre väl belägna
Fredrikshamn. På dessa öar och till skydd för den
innanför varande hamnen, och med hjelp af
fransyska underhållspenningar, beslöt man uppföra en
större fästning, hvilken blef det sedermera mycket
ryktbara Sveaborg, hvarjemnte man närmare rysska
gränsen anlade försvarsverken vid Svartholmen,
liksom till en förpost mot fienden; — detta åt nordost.
Den dåvarande farhågan för ett anfall från sydvest,
från Panmark, erinrade om nödvändigheten af en
stark vapen- och försvarsplats vid Sundet, och man
beslöt i sådan afsigt återupptaga Johan
Gyllenstier-nas plan om Landskronas förvandlande till en
starkare fästning. Men detta sednare arbete blef redan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
