Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om Sjöförsvaret är föga att berätta. Dess
styrka 1744 uppgafs till 23 eller 24 rangskepp, 13
fregatter, 40 galerer och 40 mindre örlogsfartyg.
Under åren 1747 till 1751 blefvo dessutom 42 nya
galerer byggda, till en del för de
underhålls-pennin-gar, Frankrike gaf, och till följe af den oro och de
rustningar, ovänskapen mot Ryssland föranledde.
Vanliga kostnaderna för sjöförsvaret i fredstid steg
i medeltal till 616—705,000, deraf för Karlskrona
400,000, för Stockholm 98—127,000, för Göteborg
30—37,000, och för båtsmans-indelningen 43,790
allt d. s. m. *).
Om Lagstiftning och Lagskipning är för
ifrågavarande tid ingen märkligare företeelse att nämna.
I fråga om Ämbetsverken blefvo många
omständliga förhållningsbref utfärdade; men i öfrigt inga
förändringar vidtagna. Deremot påminna vi om två
vigtiga redan förut påpekade omständigheter; den
ena, ämbetsmännens stora inflytande på riksdagen, och
den andra, 1739 års förordning, hvilken vid
prest-sysslors besättande afsåg att skaffa, mindre åt
församlingen den möjligast bästa själasörjaren, än åt
pre-sterna, ämbetsmännen, den största möjliga säkerheten
om befordran i tur och ordning. Det var en
förberedelse till förordningen af 1756, i hvilken samma
ensidiga, blott på ämbetsmännens anspråk beräknade
åsigt gjorde sig gällande vid tillsättningen af också
en stor mängd andra sysslor.
TIONDE KAPITLET.
BERGS- OCH BRUKSRÖRELSEN.
Silfvertillverkningen steg årligen till 15—1800
marker, deraf det ojemnförligt mesta vid Sala. År
’) Se Bil. N:o 4 .och för än närmare upplysningar
dispositionerna i statskontoret.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
