- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 38. Fredriks regering. H. 8. Konung Fredrik och hans sednare samtida, rikets inre styrelse 1743-1750 och konungens död /
125

(1823-1872) Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

patronerna utvidgad linerätt och iägre ränta. År

1741 medgäfvos båda delarna och räntan blef
nedsatt till dels 5, dels 4^, år 1756 ytterligare till 4, i
några fall till 3 procent. År 1741 blefvo vid
bankolån på säterier och frälsehemman ungefär samma
fördelar beviljade som åt jernverken. Dessa åt adeln
och i synnerhet åt bergs- och bruks-rörelsen
lem-nade fördelar voro gifna på bekostnad af banken,
som var hela rikets egendom, och likaså af de
öf-riga undersåtarne; ty skattehemmans-egarne kunde
mot säkerhet i sin jord erhålla blott jj-delar af
pantens värde, men måste dock betala 6 procent.
Besagde fördelar utgöra en del af de åtgerder, genom
hvilka Hattpartiet sökte muta sig till understöd af
förstnämnde båda samhällsklasser 1).

Tredje medlet blef inrättandet af ett
jernkon-tor. Hufvudsakliga afsigten var, liksom med
bankolånen, att åt mindre förmögna bruksegare skaffa
inhemska och billiga förskott och dymedelst göra
dem oberoende af de hårdhändta engelsmännen.
Atgerden hade varit påpekad länge och af många,
t. ex. af Nordencrantz, Plomgren och Polhem.
Också Hemliga Utskottet hade 1743 talat om dess
nytta, och regeringen sammankallade fördenskull ett
möte af bruksegare, hvilka beslöto upprättandet af
en dylik anstalt. Af nit för bruksrörelsens
befrielse från utlandets ok hade i synnerhet
Nordencrantz varit en bland förslagets ifrigaste pådrifvare,
hvarjemnte han sökte skaffa svenska jernet
afsätt-ning också i Frankrike. Engelsmännen sågo ogerna
både det ena och det andra och beslöto hämnas.
Engelska amiralitetet hade då i flere år tagit mycket
jern från det enskilda bruk, som innehades af
Nordencrantz; men nu 1744 blef kontraktet med ens
uppsagdt, hvarigenom egaren kom i någon förlä-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:19:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/38/0133.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free