Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dem, som gå/ve snaraste vinsten på arbetet och
der-jemnte kraftigaste väckelsen åt arbetsfliten, och att
detta vore händelsen med slöjder och manufakturer
långt mer än med landtbruket. Genast derp& och
till försvar för Anckarcrona trycktes en uppsats,
hvilken utom de vanliga skälen påpekade också den
omständigheten, att landtbruk kunde finnas utan
manufakturer, men icke tvärtom, och att derföre
landtbruket först och främst borde understödjas.
Derpå följde ett försvar för Faggot, innehållande en
omständlig utveckling af hans och hans partivänners
skäl. Kort derefter blefvo i Vetenskaps-akademien
tal hållna först af Alströmer, som sökte visa
manufakturernas vigt framför jordbruket; och ett halft
år derefter af Polhem, hvilken väl också förordade
manufakturerna, dock förnämligast sådana, som
sysselsatte sig med förädling af den inhemska råvaran,
jernet. Frågan väckte så mycket uppseende, att
af dessa skrifter utkommo nya upplagor, hvilket den
tiden var mindre vanligt. Men efter Polhems tal,
det hölls mot slutet af 1745, tyckes tvisten hafva
småningom afstannat. Hattpartiet bibehöll sin
öf-vervigt och sina grundsatser, och ur
manufakturfonden blefvo, ehuru sparsammare än förut,
understöd lemnade åt manufaktur-verken.
Åsigterna om styrelsens rättighet och pligt, att
reglementerande blanda sig uti näringarnas
verksamhet, torde sällan hafva blifvit följda och
verkställda med en strängare och ända till sina yttersta
gränsor drifven följdrigtighet än under ofvan
be-skrifna tid. Det då gifna exemplet är af denna
orsak för statsekonomen ganska lärorikt. Det har
äfven sin historiska vigt. Först efter erhållen
kännedom om dessa onaturliga, våldsamma och
besvärliga band på näringarna och om det ofta orättvisa
sätt, hvarpå man dervid gick till väga; först efter
FryxelU Bfr. XXXVIII. 10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
