Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SJUTTONDE KAPITLET.
INSTIFTANDET AP SERAHMER-, SVÄRDS- OCH
NORD-STJSRNE-ORDNARNA.
Från och med Magnus Ladulås hade flere
Sver-ges konungar utdelat en riddarvärdighet, som både
till namn, prydnader och egenskaper hade någon
likhet med nuvarande Serafimer-orden, och Karl
Gustaf tillämnade en annan dylik stiftelse, men
förslaget gick ej i verkställighet.
Under första delen af frihetstiden hade fråga
blifvit väckt om utbildande af den gamla eller om
instiftande af en ny riddarorden; men Arvid Horn
afböjde förslaget, ty han befarade, att regeringen
skulle genom magten att gifva sådana utmärkelser
erhålla ett lättköpt medel att vinna en hop
personers biträde till frihetens inskränkande och
rege-ringsmagtens utvidgning.
Till den ordens-stiftelse, nu skedde, blef, säger
man, första förslaget framkastadt under
förmälnings-högtidligheterna i Berlin 1744 och af konung
Fredrik den andre, Lovisa Ulrika och Tessin
gemensamt, och just i ofvannämnde af Horn befarade
afsigt. Som bidragande skäl gissades ock på Tessins
lystnad efter yttre glans. Bet ser ju ut, skall han
engång hafva yttrat, det ser ju ut, som svenska
folket icke vore värdigt att lära sådana prydnader
som bland andra folk utdelas. Förslaget fick
emellertid hvila, tills det under de sista dagarna af
riksdagen 1747 bragtes å bana. Man tyckes dock hafva
befarat någon motsägelse af sjelfva stånden, hvarföre
man gick dem förbi och framställde förslaget blott
inom Hemliga Utskottet, och det först några dagar
innan riksdagsbeslutet skulle undertecknas. Frågan
väcktes genom ett betänkande, som var uppsatt af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
