- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 38. Fredriks regering. H. 8. Konung Fredrik och hans sednare samtida, rikets inre styrelse 1743-1750 och konungens död /
191

(1823-1872) Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

VAB, SÅSOM NÅGRA PÅSTÅ, SAKNADEN EFTER ADELNS
UNDER FR1HETSTIDBN ÅTNJUTNA UTRIKES MUTOR OCH
UTÖPVADB MAGT ORSAKEN TILL STÅNDETS
OVILJA MOT GUSTAF DEN TREDJE?

Om med hänsyn till mutorna detta var händelsen
med en och annan person, så tyckes det likväl orättvist
att kasta en så ohygglig beskyllning på hela ståndet.
Adelns nämnde opposition leddes förnämligast af
Fer-sen, De Geer, Frietzcky och Spaldencreutz, alla för
redlighet så högt ansedda män, att icke ens den bittraste
ovilja har vågat anklaga någon bland dem för
mut-barhet. Ar det troligt, är det möjligt, att sådana
personligheter velat sätta sig i spetsen, velat qvarstå i
spetsen för dåtidens opposition, i fall denna varit ledd
af nämnde egennyttiga och nedriga beräkningar?

Som förklarings-grund för adelns x) ovilja mot
Gustaf den tredje har man att välja mellan två
orsaker; — antingen fosterländskt ogillande af hans
regerings-åtgerder — eller enskild harm öfver
förlusten af de utrikes mutorna; d. v. s. mellan
misstag och fel hos konungen eller nedrig egennytta hos
flertalet af ett helt stånd. Hvilkendera
förklaringsgrunden är rimligast, är sannolikast?

Och hvarföre skulle blott adeln och ej de
andra stånden hafva harmats öfver de genom
revolutionen 1772 förlorade mutorna? Vid frihetstidens
riksdagar hade i bestämmandet af besluten,
ungefärligen räknadt, hvar prest hvar borgare eller
bonde ,¿0, men hvar adelsman blott 7^2).
Ut-ländningen lärde sig mer och mer inse detta
förhållande och betalade derföre till slutet en prest,
borgare eller bonde mer än en vanlig adelsman.
Hvarföre skulle nu icke ofrälse-stånden hafva lika
mycket som adeln hatat Gustaf den tredje för bort-

’) Före hösten 1788 hystes mycken ovilja också af de
andra st&nden.

>) Se 33. 63.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:19:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/38/0199.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free