- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 39. Adolf Fredriks regering. H. 1. Striden mellan hofvet och Frihetspartiet 1751-1758 /
21

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

omröstning och enligt rådets pluralitet af göras, och
s. Te. »kabinetts-måh, hvilka konungen egde att
af-göra. Genom regerings-formen1) var dock denna
fråga redan förut tämligen tydligt besvarad. Men
sedan rädsherrarna härom upplyst, förklarade Ådolf
Fredrik, att rådets beslut kunde i inga mål gälla
utan hans, konungens, samtycke. Dermed hade han
angripit regeringssättets grundtanke och utkastat
stridshandsken. Berörda invändning var dels fotad på
svepskäl, tagna från några regerings-formens mindre
tydliga ordalag, dels uppenbart stridande mot den
af honom besvurna regerings-formens mycket tydliga
föreskrift; nämligen, att, ifall inom rådet ett flertal
af mer ä» 2 personer (t. ex. 9 mot 6) antagit en
åsigt, skulle denna också af konungen vid
verkställigheten antagas och följas, äfven om han sjelf
röstat för den motsatta; på hvilket sätt också
re-gerings-formen under 30 års tid varit tillämpad.
Om denna högst vigtiga fråga uppstod nu en skrift—
vexling, som likväl icke ledde till något afgörande
slut; ty båda parterna vidhöllo orubbligt sina åsigter
och trodde sig kunna räkna på understöd af den
snart sammanträdande riksdagens ständer, till
hvil-kas afgörande målet derföre blef hänskjutet.

Frågans kärna var, huruvida mellan riksdagarna
högsta magten låge hos konungen eller hos
ständernas ombud, rådsherrarna; det vill i grunden säga,
huruvida högsta magten låge hos konungen eller
hos folket. Sakep väckte mycket uppseende och
häftiga tvister. Starka röster talade för båda
åsig-terna, och man började kalla det ena partiets
anhängare rojalister och det andras republikaner2).

Vid denna tid tycktes emellanåt, som Lovisa
Ulrika eftersträfvade eller ville ådagalägga ett den
vises förakt för timlig magt, ära och hedersbety-

’) 15, 20 och 40 88-

*) Dansk. min. br. d. 20 Sept. 1751.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:30:59 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svhistfry/39/0025.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free