- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 39. Adolf Fredriks regering. H. 1. Striden mellan hofvet och Frihetspartiet 1751-1758 /
27

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

konungen, sätter genom sin myndighet deras beslut
i verket. Men, emedan ständerna ej alltid kunna
såsom närvarande biträda i regementet, hmfva de i
sitt ställe utnämnt fullmägtige rådsherrar, hvilkas
pligt är att heligt bevaka den mellan konung och
ständer ingångna öfverenskommelsen, och likaså den
förres och de sednares rättigheter, och derjemnte att
efter lag, ed och bästa vett biträda med sina
underdåniga råd. Till detta allt behöfva rådsherrarna
magt och myndighet, men denna är icke deras egen,
utan ständernas. Ty, ehuru näst konungen de
yppersta i landet, äro dock rådsherrarna ansvarige
undersåtare, och de ega väl magt att råda, men ej
att regera. Ständerna ensamma äro de, hvilka
inneha/va den slutliga och afgörande magten ock
det är efter deras råd, som konungen eger att
regera, d. v. s. att genom sin myndighet befordra
deras beslut till verkställighet. Så betrakta
rådsherrarna det svenska regeringssättet. Be finna det
vara ett konungsligt folkvälde 1), och i fall någon
aristokrati ville tränga sig emellan, skulle den
genast blifva förqvåfd genom både konungens och
ständernas magt och myndighet; och om
rådsherrarna öfverskrede sina råmärken, kunde vid nästa
riksdag enhvar uppfordra de magtegande
ständerna att sådant beifra och bestraffa, likasom
rådsherrarna nu sjelf va uppmanade folkombuden till
granskning af rådets åtgerder 2).

Denna uppsats är i flere hänseenden mycket
märkvärdig. Den uttalar med korta och tydliga ord
grundtanken i svenska frihetstidens stats-skick;
nämligen att högsta magten låg hos folket, och att rådet
var blott dess för tillfället valda ansvariga ombud,
och konungen blott verkställaren af de beslut, samma
folk hade fattat, vid riksdagarna genom sina ombud

’) Imperium monarchico-democraticum.

J) Rådsprot. d. 16Nov.l751. Skokloster. Macpt. Tom. 29

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:20:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/39/0031.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free