- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 39. Adolf Fredriks regering. H. 1. Striden mellan hofvet och Frihetspartiet 1751-1758 /
48

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

man uppsatt för att reta allmänheten. I Maj sökte
rådsherrarna omigen försoning och afläto till
konungen en skrifvefse, i hvilken de förkiarade både
sin smärta öfver att hafva mistat hans förtroende,
och sitt beslut att i ständernas händer nedlägga
sina ämbeten, om de ej kunde smickra sig med
någon gynnsam förändring, öfverensstämmande med
deras käraste önskan; nämligen att kunna åter
för-vårfva sin öfverhets välvilja. Konungen svarade,
att han med förvåning hörde rådet klaga öfver
mistadt förtroende; och han förklarade sig aldrig
hafva dertill gifvit anledning. Hans mot rådet
stridiga tänkesätt hade kommit af ren
samvets-öfver-tygelse och af pligten att upprätthålla vid sitt
anseende och vid sina rättigheter den krona, svenska
folket honom anförtrott. Han tillade ock, att, om
alla ville rätta sig efter regeringsform och ed, skulle
ingen oenighet uppstå, och han försäkrade slutligen
rådsherrarna om sin välvilja; men tillade, att, ifaU
de nedlade sina ämbeten, skulle han derom
underrätta ständerna, hvilka ensamma egde i den saken
besluta x). Rådets afskeds-ansökan tyckes ock hafva
blifvit till Hemliga Utskottet inlemnad, men
sedermera liksom hela tvisten nedlaggd. Ingendera parten
ville drifva saken till ytterlighet. Adolf Fredriks
åsigter och åtgerder voro på långt när icke med ed
och regerings-form så öfverensstämmande, som han
lät påskina, och äfven hos rådet hade Hemliga
Utskottet anmärkt fel, hvilka det likväl beslöt att icke
framdraga2). Saken var egentligen den, att
ständerna ville icke ytterligare försvaga konunga-magten,
i hvilken de sågo ett skydd mot rådsvälde och
aristokrati; — ej heller rådsmyndigheten, i hvilken de
sågo ett skydd mot envälde och förtryck. Något
afgörande utslag i den till riksdagen hänskjutna tvisten

*) Dansk» min. br. Maj, Jani 1752.

J) Danska min. br. d. 17 Åpril 1752.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:30:59 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svhistfry/39/0052.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free