- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 39. Adolf Fredriks regering. H. 1. Striden mellan hofvet och Frihetspartiet 1751-1758 /
57

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Regeringsform och konunga-försäkran hade, sSsom
vi sett, iaggt äfven i frSga om
ämbetsmanna-tillsätt-ningar högsta magten i rådets hand, hvars flertal
skulle slutligen afgöra nästan alla derom
förekommande tvister. Det var till en början dessa
stadgan-den, som hofpartiet ville på ett eller annat sätt kringgå
eller tillintetgöra. Ett försök i sådan rigtning var,
att man påstod, det till förkastande af en konungens
ämbets-utnämning skulle fordras icke blott de flesta,
utan alla rösterna inom rådet, d. v. s. ej blott
pluralitet utan unanimitet1). Men för detta påstående
fanns icke ringaste grund hvarken i regeringsform
eller konunga-försäkran, hvadan det också knappt
blif-vit framkastadt, innan det ock blef förkastadt, t. o. m.
af hofpartiet sjelft. — En annan gång påstod Adolf
Fredrik, att regerings-formen icke gåfve rådsherrarna
rättighet att utan åberopade skäl upphäfva någon af
honom gjord utnämning. Men rådsherrarna svarade,
att de alltid hade enligt regerings-formens föreskrift
anfört skäl för sina åsigter, hvarför äfven detta inkast
förföll. — Ett tredje var, att, då konungen stundom
till lediga platser nämnt någon yngre och nedanom
förslaget stående person, hade sådant skett derföre,
att sysslan var-till icke för personens utan för rikets
skull, nämligen på det ärenderna måtte blifva af yngre
krafter bättre vårdade. Rådsherrarna gillade
grundsatsen, men påstodo, att äfven de följt samma åsigt.
Härvid må dock anmärkas, att det likväl ser ut, som
de stundom Iaggt något för stor vigt på lefnads- och
tjenste-åren i förhållande till de personliga
egenskaperna, och att detta icke skett utan ett visst begär
att sätta sig emot konungen; men å andra sidan och
kanske än oftare, att denne valt yngre utom förslaget
stående män hufvudsakligen för att dermed vinna

’) Ej blott flertal, utan enhällighet. Arkivet på Sjöholm.
K. F. Scheffer till O. Fleming d. i Mars 1755, och Klas
Ekeblads bref till samme man d. 7 Mars s. å.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:30:59 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svhistfry/39/0061.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free