- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 39. Adolf Fredriks regering. H. 1. Striden mellan hofvet och Frihetspartiet 1751-1758 /
62

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

att de föreslagne, tvS öfverstar och ett kansli-råd,
icke egde för ifrågavarande plats de kunskaper och
den erfarenhet, som Malmerfelt, hvilken redan tvänne
gånger tjenstgjort som viee landshöfding och deribland
en gång just i Westerbotten. I fall nu, »åsom det
synes, Adolf Fredriks utnämning öfverensstamde med
inre och verklig rättvisa, så var den dock stridande
mot bokstafven i hans konunga-försäkran, och hade
tillika ett sken af ensidighet och partisinne; ty
Malmerfelt hade vid förra riksdagen utmärkt sig genom
att flere gånger angripa riksråden. Nu, och måhända
ledda af likartadt partisinne, förklarade ock dessa
herrar, att hans utnämning, såsom i sig sjelf olaglig,
borde upphäfvas, och anmärkte tillika, att hofpartiets
skäl om de föreslagnas mindre erfarenhet i
lands-böfdinge-ämbetets göromål försvagades eller
tillintetgjordes genom den erfarenheten, att flere i sådana
göromål lika ovana krigare hade dock sedermera
blifvit utmärkt duglig» landsböfdingar. När rådet
in-lemnade sin uppsats härom, blef Adolf Fredrik
mycket uppbragt och ville ingalunda gifva vika, och
somliga höllo med honom, andra med rådet. Preussiska
sändebudet skref till sitt hof, att Malmerfelts
utnämning var olaglig *), och äfven många rojalister erkände
en sådan dess egenskap, dock med den anmärkningen,
att rådet ej bort krångla med konungen i sådana
småsaker. Men republikanerna svarade: att rådet
icke hade rättighet att ens i småsaker eftergifva
grundlagens fordringar, utan borde inför riksdagen
ansvara för deras upprätthållande » allo. Rådet
gjorde ett försök till förlikning, men förgäfve9. Då
afläto de ett betänkande, i hvilket konungen erinrades
om, huru landet led derigenom, att flere angelägna
sysslor lemnades obesatta. De påminte tillika om den
gällande riksdags-ordningens ord ; nämligen, att, i
händelse vid ett af rådets flertal fattadt beslut konungens

’) D. 16 Not. 1753.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:20:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/39/0066.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free