Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Mycket märklig bland de mot rådet utspridda
skrifterna var Wrangels ofvannämnda uppsats Constans
Sincerus, om hvilken vi skola utförligare tala, nar
det blir fråga om rådets tidskrift Ärlig Svensk. Än
mera vigtig och verksam var dock en annan s. k.
Jemnförelse mellan Sverges belägenhet 1738 och
1755. Den var skrifven af någon inom Mösspartiet,
och innehöll mer ett skarpt anfall emot Hattarna
än något försvar för hofvet, hvilket sednare likväl
hade stor fördel af dess angrepp mot den
gemensamma fienden. Der lästes t. ex.: intill 1738 var
Sverge lugnt och lyckligt; men sedermera kotnmo
efter hvarandra oroligheterna 1740, kriget 1741—
1743, upprors-rörelserna 1743 och 1744,
krigsrustningarna mot Danmark och Ryssland 1746—1750,
oenigheten mellan konungen och rådet 1751—1755,
och dessutom hela tiden bortåt regeringens
hemlighets-krämerier samt dess förföljelser mot olika tänkande,
dess vanvårdande af åkerbruket och i allmänhet
dess dåliga hushållning, hvilket allt jemnte införd
yppighet ökat rikets både skatter och skulder. Sådana
ord funno genklang öfver allt och i synnerhet bland
allmogen, som var uppbragt öfver de efter 1747
mycket ökade utlagorna. Beskyllningarna och skälen
voro icke lätta att vederlägga, och man försökte ej
heller någonting sådant, utan ’ tillgrep det i dylika
fall vanliga medlet, nämligen att så vidt möjligt tiga
ihjel dem, d. v. s. låtsa, som de icke funnits till,
och att sålunda hålla allmänheten i okunnighet
om dem och om deras anklagelser och skäl. Men
i fall nu hofpartiet stått under ledning af någon
klok och kraftfull personlighet, skulle det måhända
kunnat till följe af både Mössornas och
allmänhetens missnöje gå med seger ur striden. Men
hvarken Lovisa Ulrika eller Brahe egde dertill
erforderliga egenskaper, hvarföre ock danska och
preussiska sändebuden förutsade hofvets blifvande
nederlag. Drottningens lifliga inbillningskraft trodde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
