- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 39. Adolf Fredriks regering. H. 1. Striden mellan hofvet och Frihetspartiet 1751-1758 /
117

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

beslutsamhet. Under sådana omständigheter kunde
den afgörande sammandrabbningen icke länge
undvikas, och båda sidorna beredde sig dertill medelst
att uppsätta de skrifter, som hvar för sig skulle till
ständerna inlemna.

KONUNGENS OCH BÅDETS RÄTTEGÄNGS-SKRIFTEB.

Sistnämnde ämbetsverk började med klagomål
öfver de svåra, nästan odrägliga bekymmer, med hvilka
rådsherrarna sedan riksdageq 1752 måst förrätta sitt
ämbete, och tillika med den förklaring, att rådets enda
vederqvickelse derunder bestått i hoppet om
ständernas snara sammanträde till bestämmande af lagens
råtta förstånd, om hvilket för det närvarande
konungen och rådet hyste olika åsigter. Der
förklarades ytterligare, att konungen med sina ädla
och-höga tänkesätt visserligen icke ville bryta
grundlagarna och sina gifna löften; men att han blifvit
bragt på de tankar, att rådsherrarnas utlåtanden
vore blott rådgifvande men icke bindande, blott
deliberativa men icke decisiva, och att konungen
sålunda skulle ega rättighet att efter egen pröfning
antingen följa eller frångå dem, hvilken tolkning,
mente rådsherrarna, skulle öfverensstämma med det
envälde, som 1680 infördes; nämligen, att
konungen kunde väl höra sina rådsherrar, men att
afgörandet berodde på honom ensam. De sednare
deremot påstodo, att enligt tydliga ordalagen i
så väl regeringsform som konunga-försäkran, skulle
konungen låta hos sig gälla den åsigt, de flesta
riksråden gillat, och tillika att dessa herrar hade
till åliggande att med kraft afböja och hindra allt,
som kunde kränka ständernas frihet eller rubba det
nu antagna regerings-sättet. Det var dessa frågor,
som rådet nu anhöll, att ständerna måtte af göra.
Skriften, daterad d. 3 Nov. 1755, var undertecknad
af tolf rådsherrar, deribland Ekeblad, Höpken, Palm-

Digitized b\

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:30:59 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svhistfry/39/0121.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free