Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ingen klar lag l) berättigat oss * annat fall, än dd
hans majestät vore från underskrifvande hindrad
af sjukdom eller frånvaro. Men emedan hans
majestät vid nu ifrågavarande tillfällen icke varit af
någon sådan omständighet hindrad, hafva vi icke
velat tillgripa en åtgerd, som skulle utmärka brist
på vördnad för hans majestät och både inom och
utom Sverge nedsätta dess anseende. Troligt ar
dock, att ridsherrarna härvid varit ledda mindre af
omsorg för majestätet, än af den stränga lagenlighet,
som de under dessa tvister alltid iakttogo, och tillika
af omsorg för sig sjelfva; nämligen af den farhågan,
att kungörelser, utfärdade utan konungens och med
blott rådets namn, skullé förorsaka undran och oro
samt gifva anledning till rop om aristokratiska
magt-inkräktningar m. m., alltsammans med fara för
beståndet af deras eget välde 2). Det var dock dessa
tvister och dessa omständigheter, som kort härefter
föranledde det sednare införandet af den kungliga
namnstämpeln, hvarom mera framdeles 3).
’) Nämligen icke regerings-formens 16 g. —
Riksdagsordningens 20 g medgaf visserligen åt rådet en dylik magt, men
blott rörande sådana mål, som. ständerna beslutat.
J) Fredr. Sparres Journal, förvarad i arkivet på Eriksberg,
innehåller under den 14 Maj 1750, att Tessin då berättade, huru
han under brytningarna vid ifrågavarande riksdag flere gånger bad
r&dtherrama i förening nedlägga tina ämbeten och taga platt bland
ständerna, hvilka derigenom ekulle blifvit så förttärkta, att ingen
regering hade sedermera kurmat våga från deras förtsTcrifUr af vika.
9) I Biischings Magasin, 12. 8—14, tryckt 1778 och således
under Gustaf den tredjes tid, finnas inryckta Adolf Fredrika tvänne
här ofvan omtalade skrifvelser, men ingen bland rådets afgifna
upplysningar och svar; eharu dessa voro tryckta tillsammans med
konungens redan 1756 i en serskild skrift och 1761 i Modées
verk. Man lemnade utlandet i okunnighet om denna sida af
saken, och det rar genom sådana ensidiga meddelanden, som man
lockade främmande vetenskapsmän till den ensidiga uppfattning
af nämnde tid, som hos dem ofta anträffas. Naturligtvis vågade
under Gustaf den tredjes tid ingen svensk höja sin röst mot
denna förfalskning af historien.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
