- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 39. Adolf Fredriks regering. H. 1. Striden mellan hofvet och Frihetspartiet 1751-1758 /
129

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

att vid svårare brytningar häldst sluta sig till det
segrande partiet.

Bonde-st&ndet hade, som nämndt är, antagit
presternas första förslag till den skrifvelse, som
skulle åt konungen öfverlemnas. Men när de tre
högre stånden sedermera i densamma återinförde
orden om rikets vådliga belägenhet, blef
bondeståndet missnöjdt och ville ej på länge samtycka till
förändringen. På grund af detta skäl, eller svepskäl,
och till följe af många och starka bearbetningar, om
hvilka mera här nedan, uppsköt bonde-ståndet sitt
beslut dag efter dag och. under de tre högre
ståndens växande otålighet. Andtligen d. 28 Nov. fogade
sig bönderna, och antogo de tre andra ståndens
besagde förslag.

Dettas hufvudsakliga innehåll var följande. Ur
konungens nådiga föreställningar hade ständerna
med oro inhemtat rikets nuvarande vådliga och be-f
kymmersamma belägenhet till följe deraf, att
konungen ansåg sig kunna vägra sin underskrift på
sådana af rådets flertal fattade beslut, som icke
öfverensstämde med hans öfvertygelse och samvete.
Men, hette det vidare, eders majestät täckes härvid
’ nådigast finna, huru vår frihet är bunden vid lagen
och vid rådets ansvar, och att, om flertalets beslut
icke gå i verkställighet, af stannar det riks-styrélsens
jemna och orubbade lopp, som bör bibehållas, och utan
hvilket ingen säkerhet finnes för konung eller under
-såtare. Till bevis för denna åsigt, om hvilken något
tvifvelsmål icke bör ega rum, torde anförandet af
skäl anses öfverßödigt. Men riksens ständer våga
dock att inför eders kongl. majestät åberopa några
sådana, t. ex. dess egen dyra försäkran; nämligen,
att, när rådet funnit någon af eders majestät i
nåder gjord utnämning mindre öfverensstämmande
med lag och rättvisa, vill eders majestät låta rådets
tankar och utlåtelser efter de flesta rösterna hos sig
Fryxeils Ber. XXXIX. 9

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:30:59 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svhistfry/39/0133.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free