- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 39. Adolf Fredriks regering. H. 1. Striden mellan hofvet och Frihetspartiet 1751-1758 /
141

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

rial-protokollet; men när han nödgades dervid ur
minnet tillägga, hvad under gårdagens brådska icke
hunnit utskrifvas, ropade några, att han läste utantill,
och att protokollet vore origtigt, vore ogilltigt, och
man tog sig också bäraf anledning att fordra ny
öfverläggning. Understödd af några sina anhängare,
föreställde Olof Håkansson, huru orätt det var att
spilla tiden med dylika oordentiigheter och
onödigheter; men Lars Larsson, ehuru uppmanad till
foglighet, förifrade sig mer och mer, hoppade upp och
ned på golfvet och upprepade under beständiga
svordomar: jag gifver mig icke, förr än vi få häfva ut
talmannen, den skälmen, och likaså sekreteraren!
hvarefter bullret ständigt ökades. Nu kom från
riddarhuset bud, att de tre andra stånden väntade
på bönderna. Sekreteraren ville gå ut och gifva
svar, men möttes på gången af Lars Larsson, som
sade: sekreteraren får icke gå bort, utan skall
stanna och göra sin syssla; en bonde skall gå i
stället, hvarpå han sjelf gick ut, men kom straxt
tillbaka. Under tiden fortfor det häftiga oväsendet.
Erik Persson utbröt i svordomar och häftiga
beskyllningar mot talmannen ocb mot sekreteraren
och kallade dem skälmar, och ropade bland annat
till den förstnämnde: konungen klagar och vi klaga,
att ingen af oss får rätt, och dertill år du skulden;
men nu skall du häfvas ut, du och likaså
sekreteraren, hvarunder Erik Persson hoppade upp och
ned, slog med käppen i skranket samt knäppte med
fingrarna upp i vädret, vid hvilket tecken bullret
mycket ökades, och Erik Månsson ropade till
talmannen : jag har en gång måst för din skull gå ut
ur ståndet; nu, din skälm, år det du, som skall ut,
hvari många instämde. Talmannen och sekreteraren,
understödda också de af flere ståndets medlemmar,
sökte omigen lugna de oroliga, men fåfängt, och de
öfverenskomna våldsamheterna tycktes nu vilja
utbryta. Erik Johansson, i spetsen för några sina

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:30:59 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svhistfry/39/0145.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free