- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 39. Adolf Fredriks regering. H. 1. Striden mellan hofvet och Frihetspartiet 1751-1758 /
151

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

så torde det väcka missnöje1). Detta yttrande kunde
iklädas skepnaden af ett frihets-partiets sluga
bemödande att för en konungsk allmänhet dölja
konungens beroende af rådet; och i sådan anda har
det äfven och ofta blifvit åberopadt. I sjelfva verket
var det dock ett hofpartiets, Ungern Sternbergs,
försök att hindra frihetsqnânnen från att gifva
allmänheten fullständig kännedom af saken och af
olagligheten i hofpartiets åtgerder och anspråk, en
kännedom, som skulle än mer aflägsna sinnena från
konungahuset. Men Eierman och Troilius m. fl.
yrkade lifligt på bemälte skrifters tryckning, och
deras åsigt segrade i utskottet. I stånden voro
presterna mot, men de andra tre för tryckningen,
och några bönder ville t. o. m. att skrifterna skulle
utgifvas äfven på finska. Det skedde ej; men på
svenska och under titteln: Handlingar om
grundlagarnas verkställighet, på ständernas befallning
tryckta, utkommo såväl Adolf Fredriks ingifna
rätte-gångs-skrifter som rådets och ständernas svar, och
med hvad verkan på tänkesättet är lätt att förstå.
Frihets-partiet hade kunnat tillgripa än svårare
åtgerder; nämligen att trycka och kringsprida de
anklagades många berättelser om, huru konungen dels
sjelf, dels genom andra varit den, som lockat och
eggat många riksdags-bönder till upploppet, och
sådant i skarpaste motsats till den ed, han svurit.
Detta medel tillgreps dock ej. Och sedermera, och
när efter frihets-partiets fullständiga seger domarna
trycktes, ansåg man all fara förbi, och ville ej
ytterligare nedsätta konungamagten eller såra
konungen. Ur dessa domar uteslöt man ock flère just
sådana vittnesmål, och när de någon gång måste
inryckas, framställdes de stundom som de anklagades
sanningsiösa och samvetslösa försök att minska egen
brottslighet genom att på konungen kasta en del af

’) Heml. Utskott, prot. d. 15 Dec. 1755.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:20:05 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/39/0155.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free