- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 39. Adolf Fredriks regering. H. 1. Striden mellan hofvet och Frihetspartiet 1751-1758 /
172

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sammansatta meningar. Men med en obeskriflig
kärlek till beqvämlighet, och med afsky för allt, som
synes mödosamt, vill han ej lära annat än det,
som genom hans starka minne lätt inhemtas. Till
ämnen, som fordra förståndets ansträngning, kan
han sällan, och aldrig länge, förmås; ehuru han
ingalunda saknar förmåga dertill. Men hvad
filosoferna kalla »desiderium sciendi» 1) är en för
honom obekant känsla. Scheffer berättar härom
följande dem emellan förefallna samtal. Scfieffer: vill
då ers kongl. höghet hinna till mogna år utan att
veta mer, än hvad ers höghet redan nu vet?
Prinsen : ja ! jag har redan lärt allt, hvad jag behöfver
veta. Scheffer: men ers höghet kan ju hvarken
skrifva eller tala svenska, och det bör väl en svensk
konung kunna? Prinsen: det är ej nödvändigt; jag
tager mig en sekreterare, hvilken jag förestafvar
mina befallningar. Scheffer: men med så stor afsky
för kunskaper, hur har ers höghet kunnat deruti
hinna så-långt, som han dock gjort? Prinsen: det
hade ej heller skett, om ej hennes majestät låtit mig
studera under sina ögon, så att jag af fruktan för
henne måste gripa mig an. Såsom fel uppräknade
Scheffer ytterligare ett omåttligt frosseri, som
öfver-gick allt, hvad derom sägas kunde; — en otroligt stor
osnygghet, följden dels af smak för sådant, som hos
andra väcker vämjelse, dels af ovilja för det besvär,
som fordras för att hålla sig ren; — likaså mycken
lust för barnsliga nöjen, så att han, ehuru nu en
tio års gosse, lika gerna som en fyra års flicka
leker med dockor; — ytterligare, och i besynnerlig
motsats till osnyggheten, ett lifligt tycke för qvinlig
grannlåt, så att han på egen hand och i synnerhet
efter afklädningen om qvällarna utstofferar sig med
fruntimmers-prydnader. Han har, skref Scheffer, för
dessa ovanor ofta blifvit varnad eller straffad, men

’) Vetgirighet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:30:59 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svhistfry/39/0176.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free