Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Till sin mor skickade hon bref, fulla af bittra
omdömen och klagomål. Vi hafva lärt känna flere
bland de herrar, med hvilka folkombuden omgifvit
de unga furstarna. Se här Lovisa Ulrikas omdöme
öfver dem. Be unga kavaljerer, skref hon, med
hvilka man omgifvit prinsarna, äro pojkslynglar
utan kunskaper, seder och umgängesvett1), och prins
Gustaf har blifvit sjuk af harm. Oss förestår samma
öde, som konung Karl den förste i England, och
jag förutser det ögonblick, då Tessins raseri skall
göra honom till en Cromwell. Men jag är oskyldig
och skall ej heller låta skrämma mig till någon
låghet2), och min mor och bror skola icke behöfva
blygas för mig.
Föräldrarnas tänkesätt inverkade naturligtvis på
sönerna, hvilka, Gustaf mest och Karl minst, visade
mot sin nya omgifning mycken obenägenhet och
tredska, t. o. m. mot sjelfva guvernören, så riksråd
han var. Denne började också redan efter några
veckors tjenstgörning misströsta om möjligheten att
kunna hos prins Gustaf åstadkomma någon verklig
förbättring. I början af April 1756 uppsatte han
ock om prinsens dåvarande lynne och egenskaper
den beskrifning, ur hvilken vi bär ofvan gjort
åtskilliga utdrag, och hvilken skulle tjena till bevis,
att prinsen var i grunden bortskämd redan förr, än
han lemnades i Scheffers vård. Denne hade väl
klagat hos de kungliga föräldrarna, men fåfängt; ty
de väntade inom några veckor utbrottet af den
revolution, som skulle gifva konungen magt att jaga
bort både Scheffer och hela den påtrugade
uppvaktningen. Troligt är näml., att det var i denna
beräkning, i detta hopp, som konungaparet och
följaktligen äfven prinsen bemötte Scheffer och den öfriga
’) Polissons sans étndes, sans moeurs, sans usage du monde.
Brefvet, skrifvet i Mars 1756, finnes i arkivet på Eriksberg.
*) Basesse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
