- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 39. Adolf Fredriks regering. H. 1. Striden mellan hofvet och Frihetspartiet 1751-1758 /
215

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

talrika deputationer från alla ståoden i sittande råd
till konungen öfverlemnadt1) och derpå genast i
riksdags-tidningen tryckt. Åtgerden väckte
naturligtvis stort uppseende2); men förmådde, ehuru
kraftfull den ock var, likväl icke göra slut på
ifrågavarande strider; ty sådana föreföllo äfven sedermera,
och stundom inträffade, än att rådet mot konungens
önskan begagnade namnstämpeln, än att han sjelf
dertill uppmanade 3).

Namnstämpeln, sådan den nu infördes, var ett
steg framåt på den bana, på hvilken svenska folket,
uppskrämdt genom de landsförderfliga följderna af
den sista envålds-regentens sjelfrådighet, hade år
1719 inträdt och sedermera fortgått; nämligen på
den bana, som leder till fullkomlig sjelfstyrelse, till
republik. Hvad man ännu egde qvar af ett
konunga-döme, var, att statens högsta ämbetsman kallades
konung, och att hans värdighet innehades för
lifs-tiden och var ärftlig, och derjemnte några mindre
vigtiga rättigheter i afseende på
ämbets-tillsätt-ningar m. m. I öfrigt var staten redan nu en
republik, med stark lutning till demokrati. Sjelfva
massan af folket, de så kallade hemmavarande
ständerna, voro nämligen de, som egde högsta och
af-görande magten. Af dem voro de tre ofrälse
ståndens riksdagsmän beroende, såsom de der kunde
af desse s. k. principaler väljas eller uteslutas, och
riksdagsmännen kallades fördenskull och med hänsyn

’) Enligt Rådsprot. d. 14 Okt. 1756 hade Adolf Fredrik ’
sedermera förlaggt det honom lemnade exemplaret af
namnstämpel-förordningen . Rådet lät ntskrifva ett nytt.

2) Lorisa Ulrika berättar, att Nordencrantz bad Adolf Fredrik
låta rådsherrarna vid alla tillfällen begagna namnstämpeln, men
att detta förslag ogillades. Fersens skrifter 2. 307.

*) Prenss. min. bref. — Protok. i rådet, Hemliga Utskottet
och preste-ståndet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:30:59 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svhistfry/39/0219.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free